Nykterism fråga om självrespekt inte kontrollbehov

"Kan du inte slappna av och bli lite full" har jag hör ett antal gånger. Eller; "Gud, vad du är tråkig som inte vill festa till det."

Festa till det? Är det samma sak som att bli full? Jag var på en tillställning på landet häromdagen som var en årlig musikfest och som jag misstänkte skulle bli en fest med mycket alkohol. Jag kände bara en person utav cirka 200 och hade ingen vidare lust att slå på stora trumman och bli dyngrak. Jag ville heller inte sova över hos någon som var dyngrak, så jag valde att köra hem samma kväll. Jag vill egentligen aldrig bli dyngrak och har fått en hel del kritik för det.

Redan två timmar efter vi kom dit satt jag och funderade över hur jag skulle kunna ta mig därifrån utan att bli utsedd till nörd. Runt omkring mig öppnades den ena flaskan starksprit efter den andra, de forslades fram och tillbaka över bordet, och där satt jag i mitten utan någonting i glaset. Jag visste inte att jag var tvungen att ha med mig egen dricka och personen som tagit med mig hade bara alkoholhaltiga drycker med sig. Inte heller såg han till att ordna något åt mig. Ögonpar runt mig blev mer och mer simmiga och ljudnivån eskalerade så musiken knappt blev hörbar.

Jag betraktade och undrade varför så många vuxna människor uppför sig som tonåringar. Min sextonåring hade tyckt detta var patetiskt konstaterade jag med glädje i en djup suck. Kvinnan bredvid mig totalt okänd beklagade sig över att min kavaljer inte hade ordnat något till mig att dricka så han fick sin kompis att hämta lite Coca Cola. Efter mycket om och men hamnade Colan framför mig och jag fyllde mitt glas till hälften men det tog inte många minuter förrän flaskan var tom och hade använts till groggvirke. Mitt tålamod tog slut och jag insåg att ingen skulle sakna den tråkigt-nyktra-utombyns-kvinnan-från-Lund så jag satte mig i bilen och körde hem.

Jag har vuxit upp med att de vuxna dricker, men utan att bli fulla. De dricker för att det är gott, och även om jag säkerligen stött på någon under min uppväxt som fått för mycket så är det inget jag kommer ihåg som något tillhörande vanligheterna. När jag var yngre har jag också varit bakfull, precis som de flesta men sedan jag fick barn har tiden blivit för knapp. Jag tycker det är slöseri med tid att använda en hel dag till att må dåligt dagen efter, och dessutom trivs jag inte med att barnen eventuellt skulle se mig full.

Vad är det som gör att man är tråkig bara för att man inte dricker? Jag har inga som helst problem med att ha roligt och skratta när jag är nykter. Jag behöver inte en styrketår för att kunna slappna av och "vara mig själv". Så kanske handlar det om den svenska blygheten som flyger sin väg när man druckit lite. Jag har fått klagomål över att jag är för spontan i vardagen, att jag ska vara lite mer fyrkantig. Rundheten under fötterna tar bort fyrkantigheten under en begränsad tid under alkoholens inverkan, men rundheten får inte vara bestående i nyktert tillstånd, genom att man är öppen och bjuder på sig själv? Jag mår illa över sådan dubbelmoral och vägrar infinna mig i symmetrin bara för att andra inte vågar "släppa loss" måndag till fredag.

Det handlar inte bara om denna festen, utan rent generellt verkar det vara okej och mer eller mindre ett krav för att inte bli sedd som en tråkmåns att man infinner sig i spelets regler och tar en jäkel för mycket.

Jag tar gärna ett glas vin men jag skulle inte ta i så jag raglar omkring. Har det med kontrollbehov eller självaktning att göra? De som festade häromdagen hade säkerligen sagt det hade med kontrollbehov att göra. Själv anser jag det har med aktning för det egna jaget att göra.

Av Birgitta Stiefler 09 aug 2009 11:19