I alla tider har skogen varit min tillflyktsort
Där finns ingen som dömer
Där finns ingen som klagar
Där finns ingen som skäller
Friden som jag hittar i min skog finns ingen annanstans
Och tro mig, jag har sökt
I andra länder, under vattnet och bland folkhav
Trädens vajande kronor med korta solglimtar som vågar sig förbi
Fåglar som kvittrar och kivas, eller med höga skrik varnar för katten som vill ta deras ungar
Sniglar som makligt glider fram över jorden med sina tentakler försiktigt kännande
Blommor som dansar i sommarens sista vals
Grässtrån fyllda av insekter som sitter och spanar på sina släktingar
En gräshoppas eleganta skutt genom luften för att landa på ett strå
Ingenstans kan man se så mycket, känna så mycket och få så mycket, gratis
Av Anitha Östlund Meijer 13 jul 2009 16:39 |
Författare:
Anitha Östlund Meijer
Publicerad: 13 jul 2009 16:39
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, frid, alla, tider, skogen, varit, min, tillflyktsort | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå