Den sista haren

Det låg en död hare på Viktor Rydbergsgatan. Innan åtta och söndag. Ingen trafik, knappt några människor. Men en död hare vid trottoarkanten. Påkörd och kanske också överkörd. Huvudet verkar deformerat, buken uppfläkt, man ser tarmar och inälvor. En skata har dragit ut en sträng av tarmar, sitter på trottoaren med sitt byte men hoppar undan när jag kommer.

En meter nedanför kadavret finns en stor intorkad blodfläck. Som om det var där buken sprack, som om där var platsen för olyckan. Bredvid blodfläcken har någon lagt en blomma. En blommande lila rododendron. Här finns syrener som blommar. Och spireor. Men inga rododendron. Jag kollar men kan inte se några rododendron. Varifrån kommer den? Hade någon med sig den? Vem har lagt dit den? Varför? Är det fler som sörjer haren? Bilföraren? Han som körde på haren?

Och har kadavret blivit flyttat? Inte, vem skulle göra det? Kan kroppen ha flyttats när skatan slet i tarmarna? Inte kan haren haft kraft att själv flytta sig? Frågor utan svar.

Det finns harar i Johanneberg. Några. Säkert finns det kvar harar också efter denna som nu ligger död på asfalten. Denna kan inte ha varit den sista. Det skulle vara alltför tragiskt. Men man ser dom inte ofta numera. På mornarna. Innan trafiken kommit igång. Sittandes i gräset, skuttandes över gångarna. Man kan se dom på kvällar och nätter också. Vid kyrkparken. Om det inte är samma hare. Det var länge sedan jag såg två på en gång.

Egentligen är det konstigt att dom finns här över huvudtaget. Johanneberg räknas ju trots allt till centrum. Och här är mycket trafik. På Viktor Rydbergsgatan och Gibraltargatan. Och Eklandagatan.

Men grönområden finns. Parker, gräsmattor. Nästan riktig vildmark. Vid vattentornet och Mossen. Man kan plocka blåbär, hallon och björnbär i Johanneberg. Här är byggt för att människor skall få ljus och luft. Och ha natur omkring sig. Här finns skogsdungar där barnen kan bygga hyddor, här är bra för barnen att växa upp.

Och här finns några harar. Denna som nu ligger död på Viktor Rydbergsgatan kan inte ha varit den sista.

Men snart kommer dom att försvinna. Göteborg skall förtätas. Platser där ljus och luft funnits skall bebyggas. Och i Johanneberg skall man bygga ett sjuttonvåningshus och två niovåningshus. Sjutton våningar är tre gånger så högt som det för närvarande högsta huset. Dessa byggnader kommer att bebos av tusentals människor. Med bilar, parkeringsplatser, kommunikationer, närservice, transporter och allt annat som kommer med modernt boende.

Så breder asfalt och betong ut sig över naturen och nekrosen sprider sig till nya områden och de urbana stadsmänniskornas artificiella liv blir allt mer dominerande. Då om inte förr kommer den sista haren att bli överkörd, bli till mat för kråkor och skator innan renhållningen tar hand om kadavret.

Av Jan Wiberg 27 maj 2009 12:44