sourze.se

Sex eller förnedring?

Det är något visst med romaner som tar järngrepp redan i första stycket. Det händer inte ofta, men det händer…

… med kubansk-svenske författaren René Vázquez Días ”Florina”, skriven på spanska och nu översatt av Elisabeth Helms. Berättelsen börjar i ett oemotståndligt lockande tonfall:

”Florina den bångstyriga, flickan som sålde sina steg för pengar. Lögnerska, sprucken som en lerkruka, hemsökt av våldsamma ångestattacker. Nu när jag är hemma igen i min förödande fattigdom, som din horiga mormor så vackert uttryckte det, skriver jag inte de här raderna för att hämnas eller för att uppföra ett monument av fåfänga ord över dig.”

Författaren José Blazco Frías har tillfälligt lämnat hemstaden Havanna och befinner sig i spanska Malaga där han presenterat sin nya, hyllade bok. I Malaga stöter han på en god vän, advokaten och poeten Ismael, med ett erbjudande. Fríaz ska, om han tackar ja, ta hand om en rullstolsbunden kvinna under två dygn. Uppdraget är iscensatt av kvinnans stenrika mormor som lovar en mindre förmögenhet i arvode förutsatt att Frías följer vissa regler, den ena mer mystisk än den andra: ”Vad som än händer får ni inte hjälpa Florina att kräkas!”

Det framkommer tidigt att Fríaz och Florina haft ett förflutet tillsammans, om än kort och i hans ögon oskyldigt, men för henne, som bara var tretton när det hände, en avgörande förnedring av sexuell natur. I mormoderns hus, med dold övervakningsutrustning i väggarna, startar en erotisk katt och råtta lek spetsad av ett särskilt avtal: Ligger de båda med varandra förlorar Florina rätten att ärva mormodern.

Det här känns nästan som en upphettad version av Strindbergs ”Fröken Julie”, den bortskämda rikemansflickan och drängen med sin manlighet och råa åtrå. Fríaz är inget tjänstehjon i den bemärkelsen, men kallas just så av Florina, anställd som han är att ta hand om henne.

Florina blir taleskvinna för sitt eget köns bitterhet gentemot mannen. I förlängningen blir hon också sinnebilden av en martyr sjukligt benägen att lasta över sina besvikelser på andra. I ett par passager verkar hon stadfästa Vergilius åldrande tes om kvinnan som ett nyckfullt väsen. Hon svänger i sitt temperament, det är anklagelser och tröstande utfall om vartannat, grovhet förbytts på ett ögonblick i mildhet, svartsjukan brinner till, passionen, kampen inom henne att vilja äga och ägas. Just nyckfullheten gör henne spännande, även om hon inledningsvis, när hon sätter igång sin monolog, mest tycks tröttsamt förbittrad och självupptagen.

Manlige huvudpersonen Fríaz är färgstark i sin roll som missförstådd älskare och stor författare och konflikten mellan hans åtrå och en inlärd skam av religiöst slag religiös eftersom all skam ursprungligen kommer från de tre stora religionerna leder till långa, på ett par ställen väl utdragna, och roliga brottningsmatcher mellan hjärna och kön.

René Vázquez Díaz f. 1952 flyttade till Sverige 1975. Men han har lyckats behålla den uppsluppenhet och glöd som kan saknas i svensk litteratur. Internationellt har han tilldelats flera litterära priser. Han är uppmärksammad för sin poesi och för ”Oliktänkaren” om Arthur Lundqvist, ”Fredrika i Paradis” om Fredrika Bremer på Kuba och kokboken ”Berusad kyckling”.

Svenska utgåvan av ”Florina” får ett extra plus för Vertigos smakfullt sensuella omslag.


Författare: René Vázquez Días
Titel: Florina
Förlag: Vertigo
Utgivning: Hösten 2008


Om författaren

Författare:
Stefan Whilde

Om artikeln

Publicerad: 05 dec 2008 16:10

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: