Under mitt långa liv har jag sällan gått i butiker. Jag har bara gått dit då jag haft som klart mål att inköpa mina nödvändiga livsmedel. Det blir rätt lika månad efter månad. Kanske jag spontanhandlar, provar nya saker till ca 10 . Så all den färggranna reklam som möter mig överallt tar inte på mig. Men jag får vara med och betala den!
Jag är nog kapitalismens och marknadens fiende nummer ett. Jag har levt så sparsamt oavsett hur mina inkomster har varit. Detta med ett undantag, jag har köpt många bilar ca 5-10 år gamla. Jag har alltså inte köpt nya dyra fordon men nog har jag varit rätt så "lysten" på bilar.
Det har aldrig roat mig ett dugg att gå runt på marknader och varuhus med välfylld plånbok.Jag har inget sinne för mode och trender. Jag lyssnar ibland på ett program i SR1 som heter STIL och jag förstår inte ett dugg. Aldrig har jag varit avundsjuk på de vänner och grannar som haft finare saker än vad jag haft. Jag har väl närmast gratulerat dem till att habegäret gett dem nöje. Ja det har även utvecklat deras personlighet med många intressen!
Framför mitt garage börjar ett parkområde här i Herrljunga och där är Marknad en gång i månaden. I går fick jag reda på att det brukar komma 10-20 000 människor var gång från vida nejder. Många kommer hit varje månad för att köpa fynd och strunt, samt träffa bekanta. Den sociala biten är säkert den viktigaste. Jag tror att dessa marknader fyller en viktig funktion för många över hela landet. Då allt färre går på Mässor går massorna på Marknad i stället. Där står den nya tiden prästerskap och utlovar lycka till alla köpare. Missionskyrkan öppnar café dessa dagar. Pensionärer jobbar gratis och församlingen behöver säkert dessa inkomster.
Men 99 av det som saluförs intresserar mig inte alls. Jag har några gånger rotat i boklådor och gjort några fynd. Men det har inte gjort mig till kapitalismens slav. Jag känner mig så underbart fri där jag sitter 15 meter ovanför alla som tömmer sin plånbok. Det är underbart att inte ha något köpsug!
För att inte bli gripen av de goda sedernas polis gick jag till LION:s magasin på lördagen. Där fanns massor av begagnade möbler i all slags skick. Jag fann en fullt modern kontorsstol som väl passade min konstiga kropp. Jag slängde upp en femtilapp men borde nog ha gett dem 500 kr. Jag nästan kände på mig att jag utnyttjade dem. De fick för lite för sina ideella insatser. Nästa gång ska jag betala vad bruksvärdet är för mig.
Om jag vill roa mig så skulle jag kunna starta bilen och hota med att köra över dem som med sina stånd blockerat min utfart. Men jag ser så "genomsnäll" ut så ingen skulle tro mig om att ha mordiska avsikter. Så det är bara att gå ut och be de ståndaktiga att flytta på sig lite.
De är motståndare till all onödig byråkrati i form av kvitton och kassaapparater. Lagen säger att de ska ha tydliga namnskyltar med momsnummer från länsstyrelsen. Jag ser inte många sådana skyltar trots att det kollas vart 20:e år ungefär. De flesta av dessa "knallar" har imponerande stora fordon att ha alla sina saker i. De finns på plats i ur och skur året runt.
De kanske inte står där av bara ideella skäl. De är kanske Marknadens ivrigaste påhejare!
Av Jan Brunnegård 05 okt 2008 20:35 |
Författare:
Jan Brunnegård
Publicerad: 05 okt 2008 20:35
Ingen faktatext angiven föreslå
Näringsliv, Näringsliv, jag, aldrig, shoppat, tråkmåns, planerar, mina, inköp, kanske, ofta, beroende, penningbrist | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå