"Serbien provocerar våld i Kosova"

Serbien vill provocera fram våld som ett sätt att åstadkomma en etnisk delning av Kosova, anser den serbiska Helsingforskommittén.

"I serbiska myndigheternas aktionsplan för Kosovo ingår uppenbart att provocera fram våld där. Det säger man inte öppet, men man ser utvecklingen tydligt på fältet. Serbien går därmed åter över en röd linje, som det internationella samfundet inte kan acceptera stillatigande", sa Sonja Biserko, som leder den serbiska Helsingforskommittén.

Biserko var inbjuden igår till ett rundabordsamtal om mänskliga rättigheter i Serbien, där också andra mr-aktivister och journalister var inbjudna.

Dusan Janjic vid Forum för etniska relationer konstaterade också att serbisk-albanska relationer är nyckeln till stabilitet på Balkan. Han tror att Ryssland "inte förlorar någonting" på att bråka om Kosova, men att Serbien och EU har mycket att förlora.

Bosko Jaksic från dagstidningen Politika var kritisk mot hur regeringen och myndigheterna agerat efter Kosovas självständighet. "Regeringen förvandlades till ett lantmäteri, man tänkte endast på territoriet och glömde bort helt livskvalitén för serberna i Kosova", sa han.

Ytterligare en annan kritik hördes idag av de ansedda människorättsorganisationerna Amnesty International, Human Rights Watch, samt den norska Helsingforskommittén. Den var dock inte riktad mot Serbien, utan mot de internationella organen i Kosova.

FN-styret UNMIK och de NATO-ledda fredsbevararna inom K-Forstyrkan i Kosova sätter sig över lagen i Kosova. Den nya EU-missionen EULEX, som är tänkt att efterträda UNMIK, måste därför leda med ett gott exempel och ta genast itu med den juridiska ansvarsfrågan, hette det i ett gemensamt uttalande från de tre mr-organisationerna i morse.

Mr-organisationerna poängterar att UNMIK har fått kritik av FN:s egna råd för mänskliga rättigheter, samt från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE och från Europarådet, för brott mot kosovarernas grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Det finns heller ingen oberoende myndighet som kan granska K-Forstyrkans agerande i Kosova, det är de enskilda länderna som bidrar som bedömer själva vad som är lämpligt agerande.

"Om EU vill bidra till att bygga upp respekten för mänskliga rättigheter och en rättsstat i Kosovo, så måste man leda med ett gott exempel", säger Holly Cartner vid Human Rights Watch.

De internationella styr- och säkerhetsorganen i Kosova bör exempelvis tillåta "utomstående, seriösa och oberoende utredningar av påstådda brott mot mänskliga rättigheter", heter det i uttalandet.

De tre mr-grupperna kräver också att Kosovas egna ombudsman för mänskliga rättigheter får mandat att utreda även påstådda brott mot mänskliga rättigheter begångna av de internationella organen inklusive K-For.

"De internationella organen och EULEX bör vidta alla åtgärder för att möjliggöra ombudspersonen att utreda påståenden om brott mot mänskliga rättigheter begågna av de internationella organen. Man behöver också säkerställa mer transparens i de fall där internationella domare och åklagare är inblandade", heter det i uttalandet.

Uttalandet från de tre ansedda grupperna kommer efter en serie avslöjande artiklar i kosovarisk press i veckan som bl.a. uppdagat grova oegentligheter i rättegången mot en 27-årig svensk med albanska rötter.

Svensken Jeton Kiqina, som finns omnämnd i tidigare artiklar på Sourze, dömdes förra året mot sitt nekande till 16 års fängelse för ett mord, trots att åklagarens huvudvittne meddelat att han utsatts för hotelser och tortyr av internationella poliser för att underteckna en falsk bekännelse.

Av Shqiptar Oseku 10 mar 2008 16:18