Min kompis provade Viagra

Jag måste börja den här artikeln så som Sven Melander började många av sina små historier på den tiden det begav sig i tv: "Jag har en kompis..." Det är alltså honom jag berättar om och ingen annan. Han hade funderat länge på det där med erektionen och hur pass mindre kraftig den ska bli med åren. Det var ju bara att inse att 15 år är man bara en gång i livet, sen går det vidare. Medicinskåpet hade med tiden ökat i samma takt som födelsedagarna avlöste varandra och panikångesten som hade härjat de senaste 30 åren hade fått sällskap av höga blodfetter samt en släng av diabetes, muntorrheten av medicinen mot ångesten hade slagit ut hälften av tänderna. Och rökningen, som varit cirka en ask om dagen i 30 år hade inte hjälpt precis att förbättra måendet. När han tänkte efter var det inte så konstigt kanske att han inte längre kunde hålla på som en duracellkanin i sänghalmen. Även om frun inte hade klagat, och de hade ett fantastiskt liv tillsammans, så gnagde det i bakhuvudet på honom om verkligen Viagra kunde vara så fantastiskt som folk sa. Om man lyssnade på andras historier skulle man kunna avbryta mitt i allt, gå ut och laga kaffe och sen gå in och fortsätta. Ungefär så lät det. En arbetskamrat berättade att han hängde badhanduken över sitt organ och stylade för frugan, ja visst låter det för bra för att vara sant.

Vid sitt nästa besök med familjeläkaren frågade han om det kunde tänkas gå bra att prova just Viagra. Efter ett kort samtal med läkaren hade han plötsligt det gyllene receptet i sin hand, en tidsmaskin. Snart skulle han vara tillbaka 1979 och åter en tjur bland ungtjurar, frusta och pusta och stångas och allt det där.

Väl hemma frågade frun om han hade fått sina recept och undrade om hon skulle hämta ut dem. Han räckte över recepten och när hon bläddrat fram till Viagrarecptet spärrade hon plötsligt upp ögonen och sa "Tror du i din vildaste fantasi att jag skulle lösa ut detta? Aldrig i livet! Vad har du sagt för att få detta? Jag kommer aldrig mer att gå till vår familjeläkare, du är ju inte klok"

Nej, om han var klok eller inte var något han ofta själv tänkte över, men det är så svårt att veta vem som är klok och inte, så det får andra fundera över, så är det är det med den saken.

Nere på apoteket när min kompis kom fram till en expedit som var jämnårig och givetvis söt, som frågade "Har du använt dom här förut?" så kände han för första gången lite av vad hans fru försökte förmedla till honom, om att det kunde vara pinsamt liksom, han svarade "Nej, det har jag inte, jag ingår i ett experiment via sjukvården om bieffekter i fall medicinen tas av människor som inte har besvären då man förstått att många utan problem provar just denna medicin." Fan vad bra det lät, tyckte han själv. Expediten gick iväg och när hon kom tillbaka var det en annan expedit. Oj, antagligen behövde hon en time out efter min "trovärdiga" förklaring, och stod antagligen i lunchrummet och kippade efter luft mellan skrattattackerna.
Ja, ja, det var värt ett försök.

Till slut var han i alla fall på väg hem med tabletterna. Fyra stycken för 291 kr. "Aj, det kommer inte frun att gilla", tänkte han. Inte för att hon är snål men för en medicin som hon inte tycker behövs är det inte riktigt rätt pris. Och mycket riktigt flög hon i taket, "E du inte klok? 291 kr för fyra sketna tabletter! Du är ju inte riktig!" Fast han gärna ville så tyckte han att det kanske var bra att låta det bero till nästa dag, så allt var lite lugnare liksom, tänkte han, min kompis. Han gör nämligen det rätt ofta, fast med olika bra resultat - men dock.

Att läsa igenom bruksanvisningen på toaletten kunde inte skada i alla fall, så använde han tiden till det i stället, och frun blev inte irriterad heller.

Allt verkade normalt i bruksanvisningen tills min kompis nådde fram till punkt fyra. Eventuella biverkningar - jaha. Följande biverkningar har rapporterats, högt blodtryck, lågt blodtryck, svimning, stroke, oregelbundna hjärtslag, bröstsmärtor, dödsfall, hjärtattack, minskat blodflöde till delar av hjärnan, de flesta men inte alla hade hjärtbesvär innan, det är omöjligt att säga om detta berodde på Viagra.

"Herregud, vad e detta?", tänkte min kompis. "Menar dom att man ska riskera liv och lem för att leka duracellkanin någon timme?" Plötsligt började ångesten komma krypande, tryck i bröstet, början till hyperventilering, men så genast reste han sig upp och sa till sig själv "Sluta nu för fan, lugna ner dig lite nu. Du har inga hjärtproblem."

på kvällen märkte han att hans fru på olika sätt försökte dra upp tabletterna med en viss aning av nyfikenhet. "Bäst att smida medan järnet är varmt", tänkte han, svalde en tablett och sa till sin fru "Ja du älskling, om en timme vet vi vad vi fick för pengarna." Han gick för att ta ett bad, men när han satt sig i vattnet började hjärtat slå otroligt snabbt. Han blev rädd att det skulle bli värre, steg upp ur badet, torkade av sig och gick ut i köket för att lugna ner sig. Hans fru tittade konstigt på honom och sa "Herregud du är ju alldeles röd i pannan, hur känns det?" Nu kom yrseln, han skulle säkert dö, absolut här och nu. "Ni kan skriva på min gravsten Här ligger en idiot som kunde levt längre om han bara inte tänkt så jävla mycket", men sen sa hans fru, "Ta det lugnt, jag skojade bara med dig, du ser helt normal ut, nu har det gått en timme, vi sticker till sovrummet."

Kläderna åkte av, och efter en del stimulans sa hans fru "Herregud, den har aldrig varit så stor. Det finns ju inte skinn så det räcker. Wow, hur gör man då, det vet inte jag." Han svarade "Nä, men det vet jag". Efter en kärlekstund som går till historien på grund av skratt, diskussioner, pipiga otränade luftrör och åter igen skratt samt ömma sedan länge vilande muskler och ett hjärta som inte slutat slå sa hans fru "291 kr, det var billigt det!"

Ja, så fick jag då reda på, via min gamle gode vän, som oftast tänker för mycket, hur det står till med Viagra och allt som sägs. Ibland är det bra att känna honom.

Av Angus Liddell 07 jan 2008 06:09