Jag kommer hem till jul

För varje gång jag kommer hem till Hälsingland blir jag en eller flera erfarenheter rikare. Det blir som en liten nostalgitripp genom åren och för varje gång blir det finare och finare. Jag hade gärna haft datorn med mig och själv kunna erbjuda i nuet, känslan man får då man tittar ut mot hälsingetopparna. Det är helt sjukt vad man går miste om. Färden från Söderhamn till Arbrå är rena rama affekten. Inlevelsen med resan blir som i en film då vi övergår till svart och vitt.

Arbrå erbjuder snö, stora fina granar och rödvita stugor som ger en positivenergi från alla vardagliga stressfaktorer med inhandling av julklappar, julbak och julstädning. Det känns lite överreklamerat och överdrivet, men det är min känsla. Jag får ett lugn av att komma till Arbrå och det är absolut inte någon by som är förbisedd. Kända profiler som Tove Lifvendahl, f.d. MUF-ordförande, Peter Stormare, Ida Gawell-Blumenthal, Delsbostintan och Gösta "Snoddas" Nordgren gör så att vi återuppväcker folket som inte har en aning om vad Arbrå är.

Nu, så här i efterhand, då jag och min kära far har rest nästan Hälsingland runt, kan jag sitta och fundera på vad livet egentligen går ut på. Ska jag sitta i storstaden och stressa till t-banan i hela mitt liv? Funderingarna hägrar och ju längre tiden går blir man mer och mera bunden till ett liv i Hälsingland. Vem sjutton är det som har sagt att Hälsingeskogen bara är fin på sommaren?

Nu åker jag inte hem till jul utan jag "flytt" till storstaden, Stockholm. Jag ska fira min jul på Pigalle i Gamla Stan och sen ville jag bara skriva hur livet utanför residensstaden kan förändra sina tankar från champagne, tryffel och exklusiviteten. Hur man uppskattar det rofyllda livet på landet, för vad jag än sa då jag var femton bast kan jag definitivt inte stå för nu.

God jul och gott nytt år till er alla.

Av Majsan Keller 21 dec 2007 06:32