Ställ krav på barnen så blir alla lyckliga

När man bestämmer sig för att skaffa barn är det ett stort ansvar man tar på sig. Det är en annan människas liv som man i högsta grad kommer vara med och påverka. Därför är det viktigt att man funderar över hur man ska göra för att barnet ska få ett så bra liv som möjligt. Men under de senaste åren har föräldraskapet och barnuppfostran förändrats otroligt mycket. Begreppet "curlingföräldrar" har spridit sig över världen och fler och fler människor känner sig träffade av det begreppet. Bent Hougaards begrepp curlingföräldrar handlar om att föräldrarna i allt större omfattning lägger sig i sina barns liv och utveckling. Gör barnens liv likt ett kungligt liv. Är det så här den nya generationens föräldrar kommer att bete sig eller är det dags att ta tag i saker och förändra?

Jag har inte behövt tänka länge för att få det svar, som jag har velat höra från fler föräldrar. Fler barn och ungdomar blir bortskämda och färre barn visar respekt för varandra liksom för yngre och äldre. Disciplin och självständighet var vad jag växte upp med. Eftersom mina föräldrar skiljde sig, blev det mycket självständighet men jag hade ändå vuxna som var omkring mig och som tog hand om mig. En bekant till mig som är äldre än jag, blev uppfostrad av båda föräldrarna och fick vad hon ville. Hon blev hämtad vilken tid på dygnet som helst och lämnad när som helst. Nu blir hon arg och tycker att det är så jobbigt att tvätta kläderna, hämta saker och städa efter sig själv. På vilket sätt skall man uppfostra sina barn: lära de självständighet eller skämma bort de med full service tills de flyttar hemifrån?

Man skall lära de självständighet redan i ung ålder för att de lättare ska kunna ta hand om sig själva. De ska kunna hämta vatten själva, kunna vara själva och göra saker. Inte skall en förälder behöva stå vid ens sida hela tiden och ge den allt på ett silverfat. Man skall inte heller behöva säga till någon att städa efter sig eller hjälpa till hemma, det är sådant som man redan skall veta om och göra, eller lära de så de vet om det. Så länge man bor hemma hos ens föräldrar, följer man de regler som finns, tills man bor ensam och har sina egna regler.

Men visst tycker andra att man ska låta barn vara barn. Man vill ju inte låta barnen gå miste om sin barndom för att de redan skall vara småvuxna och arbeta. Barn är barn, de leker och uppfattar inte saker som vi äldre gör. Alla vuxna förstår om de gör sönder något, eftersom det är en del av deras utveckling. Så låt barnen vara barn och inte vuxna!

Många föräldrar har svårt för att säga nej och sätta gränser. De skäms och känner sig skyldiga när de säger nej. Men att hela tiden som förälder göra saker och ting emot sin vilja kan sluta i att man känner sig använd och blir bitter. Om någon ställer en fråga, är det rimligt att be om tid för att tänka över saken innan man lämnar ett svar. Man får visa vem det är som bestämmer och visa att det finns gränser. Man får inte ha för höga krav på ett litet barn, och man kan inte ha för lama krav på en ungdom. Man får anpassa allt efter mognaden. En bekant till mig - hennes mamma är en curlingförälder - hon förnekar inte bara för oss, utan även för sig själv att hon mår dåligt av sitt beteende. Ändå fortsätter hon att göra allt för sina barn, medan barnen inte bryr sig så hemskt mycket, utan bara kräver saker och ting.

Andra föräldrar har inget emot detta beteende, att inte behöva säga nej. Är barnen lyckliga då vet man att man har lyckats. Det är ingen som klagar, barnen blir lyckliga vilket ger föräldrarna lyckan. Man vill göra barnens liv perfekt, och vill själva verka som perfekta föräldrar. Man låter barnen få den lyx föräldrarna inte fick, eller som ett sätt att visa barnen att man faktiskt älskar de, även om man är frånvarande väldigt mycket. Man är bara rädd om sina barn, därför vill man göra det enda som man tycker är det rätta, skjutsa de hit och dit, man vet ju faktiskt inte längre vad som kan hända med ens barn. Och det finns inget fel att beskydda och älska sina barn.

Lärdom om självständighet, respekt och att kunna säga nej, det är vad föräldrar borde få mer av. För vad man gör, kan påverka andra. Barn behöver stöd och kontakt med sina föräldrar för att utveckla en bra självkänsla och skicklighet att hantera kommunikationer med andra människor. Barn måste veta om att de är uppmärksammade och älskade. Barns temperament förändras oerhört snabbt, de har väldigt lätt för att bli avundsjuka, tillbakadragna och arga. Men med föräldrarnas hjälp, stöd och kärlek blir barnen mer framåt, glada och positiva. För att stödja ett barn och sen kanske själv få stöd av ett barn, krävs att man respekterar barnets personliga integritet och att man respekterar att barnet är en individ och varje människa är unik. Så lär och lev om på nytt, ni som känner på er att något inte är rätt. Gör så att det känns rätt, för både dig och barnet. Detta vet jag att ni känner och jag vet att ni klarar av att förändra.

Av Virginia Zlocka 23 sep 2007 17:29