I slutskedet av auditionturnén sker ingen egentlig förändring. Stockholm är som vanligt överlägset i form av talangkvantitet, och Kishti är fortfarande arg. Mysigt dock, med 53-åringen Jörgen som sjunger sig in bland de sista 100, några år efter att han var min musiklärare på Ösbyskolan, Värmdö. Sedan kan man diskutera kring hans chanser i tävlingen, men faktum är att det behövs variation både när det gäller sång, utseende och ålder. Är inte det alltid meddragaren för familjeprogram - att det finns något för alla?
Att fröken Särla från Stockholm del 2 fick sånt praise förstår jag inte. Jag ser det fortfarande som en sångtävling, det gör tydligen inte juryn. I mina öron slaktade hon Justin Timberlakes "My love" och inte var hon så fantastiskt snygg heller. Jag hade velat höra en förklaring på varför Swartling vill göra en skiva med henne, men den kom aldrig. Ärligt talat tror jag inte Särla själv fattade vad som triggade alla komplimanger.
Patrizia blev jag dock glad att se. Skrev mycket om henne förra gången jag bevakade Idol här på Sourze, hon åkte ut på grund av ett helt obegripligt låtval och en nervositet som gick att skära med kniv. Jag blev minst lika besviken som Swartling då, och minst lika glad nu när hon kom in och så tydligt hade mognat sen sist vi såg henne. Håret tillbakadraget, en kort berättelse om var hon befinner sig i livet, så klockren för TV att man det nästan luktade mediaträning, en perfekt audition. Om hon fortsätter i samma anda står hon snart på scen och smälter alla med sin soul.
Cassandra Matsson blev kidnappad och framförde en skakig version av "Over the rainbow", som mycket riktigt var ett försök till en replika av en vacker, tidigare cover gjord av någon fantastisk sångerska, precis som juryn gissade. Men vidare gick hon, förmodligen på grund av hennes varma utstrålning. Sen kan man inte glömma att nämna Mattias, som sjunger samma låt som Daniel Lindström sjöng på sin första audition 2004, "Just friends". Ingen kan vara lika bra som Daniel, någonsin, är jag rädd. Men skolade Mattias lämnade skolningen hemma, sket i tekniken och var saklig men originell i sin sång. Soulkänslan finns där också.
Och jag är ledsen, men Swartling är ju helt klockren i sina sågningar:
- Det här var den musikaliska motsvarigheten till att komma hem till någon och spy på deras finmatta.
Jag dog, i princip, av skratt. Bland det roligaste jag hört. Han hade en period där under Borlänge-programmet där han var helt makalös i sina elakheter, och jag tycker det är hur kul som helst. Han är så iskall på nåt sätt.
Tycker det är kul också att Idols auditionturné fått mig att på riktigt få upp ögonen för The Killers. Fyra år efter alla andra. Men herregud vilken låt "When you were young" är. Fantastisk. Liksom:
/They say the devils water, it ain’t so sweet
You don’t have to drink right now
But you can dip your feet/
Det är ju guld!
Mina starkaste förhoppningar ligger och gror hos:
- Anton Mared "Isnt she lovely" från Skellefteå
- Patrizia Hellander "Last request" från Stockholm
- Elli Flemström "Not that kind" från Skellefteå
- Andreas Sjöberg "Isnt she lovely" från Malmö
- Amanda Jensen "Thats alright mama" från Malmö
- Johanna Bohman "Dont give up" från Malmö
Nu är det bara att gråta en skvätt för att fjantiga Jihde tar över Idol som programledare, och att i en telefonintervju försöka övertala Gynning till matvägran eller någon annan form av protest. Så håll utkik efter den, Gynning-intervjun alltså. Och så klockan 20.00 ikväll på tv4 - Nu är vi av med alla byfånar.
Av Cim Efraimsson 18 sep 2007 10:44 |
Författare:
Cim Efraimsson
Publicerad: 18 sep 2007 10:44
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå