Folk vill inte ha rovdjur strykande runt knutarna. Föräldrar vill kunna ha sina barn lekande utomhus utom fara. De vill kunna plocka svamp, bär och annat. De vill motionera ute i sin natur. Då vill folk inte vara halvrädda utan fullt avkopplade.
Tusentals människor lever sitt rätt obekväma liv i vår glesbygd just för att känna frihet undan rädsla för faror som finns i tätorter. Då blir allt fel om rovdjuren bara ökar i trakten. Statistiken på ett fåtal djurangrepp tar inte på folks sinnen. Känslan av osäkerhet försvinner inte framför tabeller.
SÅ lagen och BRÅ anser att rovdjursskyttar är gangsters medan stor del av lokalbefolkningen ser skyttarna som sina räddare. Det kallas kulturkrock. En kultur råder i Sveg och en annan vid Stureplan. Det är väl fullt naturligt.
Men det blir bekymmersamt om alla renägare betraktas som presumtiva lagbrytare. Bara för att de försöker skydda sin svåra näring. De har bevis på vad rovdjuren kostar. Det har inte annat glesbygdsfolk mer än undantagsvis. Ett tiotal fårägare synes drabbas varje år trots intensiv bevakning. De möts av fruktansvärda syner. Ibland 10-20 avbitna strupar och ett enormt blodflöde över fårahagen.
Folk som försöker försvara sin livsstil, liv och egendom ska inte förföljas av BRÅ eller annan myndighet. Låt lokalbefolkningen göra upp om vad som är rimlig rovdjursstam i varje område. Folk har klarat svårare saker i detta land.
Av Jan Brunnegård 18 sep 2007 10:52 |
Författare:
Jan Brunnegård
Publicerad: 18 sep 2007 10:52
Ingen faktatext angiven föreslå
Politik, &, Samhälle, Politik & Samhälle, alla, rädda, vargen, folk, anmäler, jaktbrott, ser, tjuvjägarna, sina, beskyddare, förstår, brottsförebyggande, rådet, brå | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå