Jag har hunnit med att studera många regeringsuppsättningar, byte av ministrar, interna strider med mera under mitt liv. Men att vi i dag har en finansminister som inte ställt upp i ett enda val och som jag inte hört talas om innan han tillträdde, det är märkligt.
Nu har han lyckats skaka av sig en av moderaternas mest inflytesrikaste personer i riksdag och regering. Odenberg har slitit för sitt parti sedan cirka 1970 och ständigt fått förnyat förtroende av både sina egna och av allmänna väljare. Han var landstingsledamot i Stockholms läns landsting 1976-1991, riksdagsledamot 1991-2007, försvarsminister 2006-2007. Han har arbetat över nästan hela det politiska området. Jag har nästan aldrig hört någon kritik mot honom. Hans syster Christina var landets första kvinnliga biskop.
Men så dyker det upp en man från universitetsvärlden och blir till sin egen och alla andras överraskning finansminister. Jag ifrågasätter inte hans kunskaper. Han verkar klok och eftertänksam på många vis. Han är kanske en bra lagspelare i regeringen? Men det är ändå mycket märkligt att en regerings näst högsta post tilldelas en man som aldrig ställt upp i val och som uppenbarligen kan fimpa folk som utsetts av folket på olika sätt.
Jag menar att här har Regeringsformen/grundlagen en miss. Så här ska det inte få gå till. När en statsminister inte förstår det orimliga i en sådan tillsättning så borde Regeringsformen sätta stopp.
Det skrivs ofta om att i vår demokrati så är det orimligt med en Kung som ej är vald av Folket. Minister Anders Borg är ännu mer en orimlighet, för han har verklig makt, inte på låtsas.
Av Jan Brunnegård 06 sep 2007 14:00 |
Författare:
Jan Brunnegård
Publicerad: 06 sep 2007 14:00
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå