Dumma vägg!

Vi är mästare på att impregnera våra barn med de irrläror vi itutats sedan egna barnsben. Genom generationer genomsyras vi av idén om oss själva som offer. Det är kanske en bekväm måttstock, men föga livsbejakande. Den som vandrar omkring i offertankar kommer aldrig att kunna påverka sin egen situation på ett självrespektabelt sätt. Offret är alltid maktlöst.

Så vi säger till barnet att väggen är dum när den stångas eller getingen elak när den sticks, istället för att helt enkelt hålla tyst och låta barnet dra sina egna slutsatser. Stoppar jag fingret i ett getingbo är risken stor att jag blir stungen, hoppar jag upp och ner i en säng för nära väggen kanske det slutar med en huvudkollision. Slår jag någon inbjuder jag till att själv bli slagen. Med riskerna i åtanke kan jag sedan avgöra hur långt jag vill utmana ödet.

Av Stefan Whilde 14 aug 2007 11:24