Linnés arv: Nån 2007 som vet hur en kråka ser ut?

Oj så det surrar och kryper i trädgården. Vår lilla son undrar vad alla de surrande krypen heter och föreslår glatt "nyckelpiga" för allt som är skalbaggslikt och "humla" för allt som surrar i blommor. Bra början, men räcker det?

Kanske kan du skilja på en skata och kråka, men jag är i så fall säker på att inte alla dina vänner kan det. Är du en riktigt inbiten stadsbo är det möjligt att det du tror är kråkor egentligen är kajor. Halvstora svarta fåglar med grått huvud som äter i soptunnor på pendeltågens perronger. Kråkor är mycket större, gråare och ses betydligt mer sällan inne i stora städer. Jag tycker det är tragiskt med den växande analfabetismen i kunskapen om arter och naturen.

Intresset för miljöfrågor är enormt, men det är för många mer på ett teoretiskt plan. De där arterna som ÄR själva naturen, de känner många inte ens till namnet på.

Själv fick jag någon slags grundläggande artkunskap när jag var liten. De allra vanligaste fåglarna och träden, ett antal insjöfiskar och några insekter. Antagligen var det farfar och pappa som lärde mig det mesta. Det var inte förrän jag läste biologi på universitetet som jag verkligen behövde lära mig arter. Det är väl ändå inte rimligt att den lilla, men ack så viktiga, detaljen av förståelsen för livet, ska dröja så länge och undanhållas så många!

En del lär sig i skolan, men ofta kan inte ens lärarna de vanligaste arterna. Jag vet lärare som knappt vågar ta ut frågvisa lågstadieelever på park- eller skogsutflykt av rädsla för att inte kunna svara på frågor. Och ändå är arterna grunden för att förstå hur ekosystem fungerar.

Carl von Linné, eller Linnéus som han kallas utomlands, föddes för 300 år sedan. Det har firats med jubileum över hela landet och runt världen. Han är utan tvekan en av världens mest kända svenskar. I hans fotspår har åtskilliga vetgiriga forskare följt och ständigt ökat vår kunskap om planeten vi bor på. Jag är allvarligt oroad över att den tradition av naturintresse som han bidrog till att skapa i Sverige håller på att försvinna. Det är svårt att bygga upp ett innerligt intresse för naturen utan att känna till något om dess invånare.

Det var Carl von Linné som skapade det system som arterna är indelade i, och utformningen av de latinska namnen som används i hela världen. Han kartlade också mycket av den svenska floran och faunan. Han nedtecknade de svenska namn som användes och gav arterna deras latinska namn. Alces alces är till exempel vår vanliga älg. Bubo bubo är berguv, en av världens största ugglor, just nu mest känd för att den besökte Finlands EM-kvalmatch i fotboll härom dagen.

Det är dags att ställa krav på skolan att alla elever får lära sig grundläggande artkunskap. Jag är säker på att många skulle uppskatta den kunskapen och ha mer användning för den än mycket annat skolan tvingar i oss. Kanske kan vår son slippa tvångsläsa "Trägudars land" av Jan Fridegård och istället få lära sig se skillnad på ask, asp och alm.

Av Maria Wetterstrand 08 jun 2007 14:09