Världen är inte vad du tror att den är

Som jag ser det så går medvetandet igenom olika cykler som vi manifesterar i det yttre och kallar för verklighet. I en del av dessa cykler erfar vi den täthet som kallas materia och där friktionen mellan rädslan och dess motsats kärleken utmynnar i vad vi vanligen kallar smärta, såväl fysisk som psykisk.

I denna del av det eviga kretsloppet når de tänkta motsatserna ont och gotts konfrontation sin klimax och de som låtit sig uppslukas av de mörka energierna kommer att göra allt för att manipulera dem som inte gjort det för att utnyttja och suga ut deras energi.

Själen är evig och besitter krafter som är bortom vad de flesta vågar tro. De som besitter de djupaste esoteriska kunskaperna har förstått detta och i djupet av sitt hjärta vet egentligen alla att det förhåller sig så men den kollektiva amnesian och vår inlärda föreställning om skuld gör att vi huvudsakligen reagerar utifrån rädsla. Detta försöker vi livet igenom kompensera genom att vara "duktiga" "snälla" "snygga" "tuffa" "elaka" eller genom att tröstäta, droga oss eller missbruka på andra sätt.

Det vi skådar, och har gjort, i flera tusen år, är ett spel där krafter med noll kärlek för mänskligheten utnyttjat densamma för sina egna speciella syften, och där vi andra, ofta ovetandes, är deras slavar, antingen fysiskt, mentalt eller både och. Det är en genialisk konstruktion, diabolisk i sin struktur och synnerligen effektiv, eftersom den lyckats med konststycket att ingjuta rädsla i en hel värld genom att hota med en gud vars kärlek är villkorlig, men en djävul som inte existerar och genom att skuldbelägga det naturligaste som finns vid sidan av kärleken; nämligen sexualiteten. För att göra bl.a detta har man skapat världsreligionerna som tillsammans med det moderna hypnosinstrumentet TV:n varit det mest effektiva medel som eliten uppfunnit för att manipulera och skrämma människorna vid sidan av alla krig.

Så vad vi ser är en mänsklighet fylld av rädsla, sorg, ilska, stress och frustration som tillbringar en stor del av sin tid med att producera idioti och konsumera idioti medan jorden förgiftas och haven och luften likaså. De rika ländena fortsätter att suga ut de svaga, ständiga konflikter tvingar människor på flykt och fortfarande, år 2007 så dör 30 000 barn om dagen av undernäring och följdsjukdomar. I västvärlden fortsätter vi att shoppa och konsumera enorma mängder socker och fet mat i en ständig jakt på att försöka kompensera den frustration vi känner över att inte kunna slappna av och leva i nuet i ett samhällstempo som går snabbare än vad våra nervsystem är skapta för. Skillsmässorna fortsätter att slita sönder familjer och massor av frustrerade barn och ungdomar, vilka sedan länge förlorat respekten för de vuxna, flyr in i data och TV-världen ihopp om att hitta någon slags stimulans och kontroll över sin ofta förvirrade tillvaro.

Och mitt i allt detta finns det vissa människor som vill någoting mer. De som av andra definieras som "djupa", i ordets mest negativa mening, som "flummiga" i ordets mest nedlåtande mening, som "galna", i ordets mest uppenbara mening och som de övriga kommer att göra vad de kan för att maginalisera, reducera eller frysa ut på ett eller annat sätt.

Och det är just häri som den stora utmaningen ligger. Att inte låta sig nedslås eller förlamas när man vaknar upp och inser att man faktiskt levt i en matrix och att världen inte alls är vad vi fått lära oss att den är. Verkligheten är någonting helt annat, på gott och ont. Världen, som
den presenteras för oss, är i själva verket en orgie i svek och manipulation från en iskall elit, och vad mera är, det går att bevisa också. Men eftersom de flesta är upptagna med att bara få tillvaron att fungera överhuvudtaget och de andra förvisas till forum på nätet eller mentalsjukhus så krävs det ett rejäl skopa sunt förnuft, mod, envishet och hjärta för att orientera sig igenom den djungel av desinformation och dumhet vi omges av för att söka bena ut vad det är som egentligen pågår.

På den stigen får man räkna med en del motgångar och förlöjligande.

Men det värsta i livet är inte att misslyckas, det värsta är att inte ens försöka, och för den som har mod nog att vara sann mot sig själv är självrespekten belöning nog.

En av dem som besitter denna självrespekt och som verkligen har gjort sin hemläxa är en man vid namn Jordan Maxwell. Här finns två intervjuer att ladda hem gratis med denne briljante man som forskat i 50 år på sådant som maktens herrar inte vill att ni ska veta.

Länk: theedgeam.com

Länk: theedgeam.com

Av Michael Delavante 10 apr 2007 07:54