Är jag ensam näringsidkare att tänka på miljön?

Om du skriver in sökorden "Ekologiskt i Sverige" eller för den delen bara ordet "Ekologiskt" i t ex Google, så är det bara mat, mat, mat och åter igen mat det handlar om. Säg mig, varför är det bara mat vi talar om när det gäller ekologiskt? Ett ekologiskt hållbart Sverige förutsätter ett miljöanpassat näringsliv. Näringslivets miljöarbete har gått kraftigt framåt, pådrivet bl.a. av en redan tidigare etablerad och över tiden skärpt miljölagstiftning, men också av en alltmer miljöorienterad och krävande marknad. Det har blivit allt viktigare att undvika ämnen och material med stor negativ miljöpåverkan MEN kan man då inte tillämpa detta där handel pågår med "allt annat än mat"? Varför är vi så insnöade och inriktade på just ekologisk MAT? Det finns ju hur många områden som helst att rikta in sig på.

Än så länge skrapar vi bara på ytan när det gäller den ekologiska marknaden. Om vi ska fördjupa oss så handlar det inte om det yttre såsom att enbart köra med miljöbilar, sopsortera, spara energi etc. Det handlar i grund och botten egentligen om att börja med dig själv. Inget annat! Om du som konsument väljer t ex hygienprodukter som är ekologiska är det jättebra och det tvingar tillverkaren för icke ekologiska produkter att tänka om. Men och åter igen men, om du väljer certifierat ekologiska hygienprodukter, vilka är certifierade av ett oberoende certifieringsorgan sätter du ännu större press på tillverkaren vilken då även måste följa certifieringsorganets högt uppsatt tillverkningskriterier. Ett ännu högre snäpp är att välja produkter vilka lyder under ett certifieringsorgan som för en linje där de inte tillåter några kemiska ingredienser över huvud taget i hygienprodukter. Men och jag säger men igen, DÅ har du som konsument verkligen sagt ifrån och visat vad du vill köpa. Och det är först då det händer något rejält vad beträffar vår miljö och klimatet.

Detta gäller även om vi ser till områden som strålning, matproduktion och läkemedelsproduktion etc

Hur ska vi handlare kunna erbjuda våra kunder så rena produkter som möjligt, ingrediensmässigt, om vi inte importerar?

Så länge tillverkningen av t ex hygienprodukter inte sker med inriktningen certifierat ekologiskt inom Sveriges gränser, så kan jag som företagare inte erbjuda dig som konsument en helt ren produkt. Och om vi då skulle börja med oss själva och vår närmaste miljö, dvs kroppen, så är vi tvungna att importera. Om du som konsument köper dessa rena produkter och låter bli att köpa stormarknadens produkter, tvingar du de stora handlarna att ta fram ett bättre sortiment. Först då sätter de press på tillverkarna och det är kanske först då vi kan göra något åt den långa resväg t ex certifierat ekologiska hygienartiklar har. Jag menar att det du smörjer in dig med går rakt in i din kropp och kommer förr eller senare ut i naturen, via avloppet, där det ändå bidrar till miljöförstöring. Det är ett evigt kretslopp och du som individ är en del av detta kretslopp. Så varför inte börja med vad du smörjer in dig med likaväl som med vad du äter? För även om vi handlare slutar importera våra produkter som är certifierade av de största internationella certifieringsorganen i världen, så bidrar ändå vi människor till miljöförstöringen genom att inte använda helt rena produkter. Det vi importörer kan bidra med är att inhandla våra produkter hos små lokala företag och hos företag som sysslar med rättvis tillverkning. På detta sätt bidrar vi faktiskt till en bättre miljö ute i vida världen.

Vad innebär ett nätverk för främjande av en bättre miljö och varför kostar det uppemot 10 000 kronor att ens få lov att ingå i ett sådant nätverk? Hur mycket miljö främjar egentligen det?

Är ett nätverk för miljön betydelsefullt om det inte främjar innovativa idéer inom området för en bättre miljö? Nej, för en person som just startat en enskild firma med väldigt små ekonomiska resurser finns det inget nätverk. Jag vågar påstå att en sådan person med en hel del innovativa idéer om hur handeln bör ta ansvar för vad de säljer till sina kunder, inte har något stöd alls. Idéer där syftet är att få folk att tänka kritiskt och granska tillverkare. Idéer som stora tillverkare förlorar på om de inte ändrar inställning när det gäller tillverkningen av t ex hygienprodukter. Idéer för en mer etisk näringsverksamhet och tillika ännu mer "ren" än där tillverkaren påstår att en produkt innehåller en ekologisk substans. Trots att det påstås att vi i Sverige är så medvetna så har vi ännu inget nätverk där dessa enskilda näringsidkare med sådana innovativa idéer, men som har en låg budget att rätta sig efter, har möjlighet att ansluta sig till. Om organisationer inte vågar satsa på dessa företagare med t ex riskkapital utan kräver att det finns ett aktiebolag så har dessa företagare ingen chans att komma fram. Och var finns intresset för att kontrollera om affärsidéen är bärande även om företagaren inte har det kapital som krävs? För någonstans i Sverige måste väl någon vara så pass insatt i ämnena "skillnaden mellan certifierat ekologiskt" och "ekologiskt"?

Vad är det för mening med enbart bidrag som delas ut till en miljöfrämjande produkt, vars syfte är att förbättra den yttre miljön, när det är oss själva och vår inre miljö vi måste börja med?

Det är i vår direkta närhet vi måste börja när det gäller området en giftfri miljö. Det är då det händer något. Om vi börjar med badrummet och plockar bort alla produkter med kemiska ingredienser. Vad händer då? Hade kanske läkemedelsverket varit tvungna att se över sitt regelverk? Sen fortsätter vi till garderoben och plockar bort alla kläder som inte är tillverkade av certifierad ekologisk bomull eller för den delen hampa eller t ex peace silk. Vad hade hänt då? Tja, klädkedjorna hade fått bråttom att lägga om hela sin produktion inom alla led. Låt oss nu fortsätta till köket. Där plockar vi bort allt som innehåller kemiska tillsatser av något slag, såsom lightprodukter, färdigmat, pulversoppor, buljong och delikatesser inköpta över disk. Vad hade hänt om alla konsumenter i Sverige hade gjort detta? Jo, stormarknaden hade gått i konkurs och livsmedelsverket hade fått omformulera även sitt regelverk. Men först då hade det hänt storslagna saker och vi hade fått till en förändring.

Varför har vi inte en nolltolerans när det gäller kemiska ingredienser i t ex hygienprodukter, precis som för alkohol i samband med bilkörning, i Sverige? Och varför har vi ett regelverk när det gäller max användning av kemiska substanser när vi istället kunde utveckla kunskaperna när det gäller t ex örter och andra växters substanser, istället för att satsa pengar på en utveckling av syntetiska varianter av vad naturen har att erbjuda?

Jo, det handlar om pengar och om företag som förlorar i anseende och makt.

Jag vet inte om jag är ensam om mina tankegångar men eftersom jag som nystartad enskild näringsidkare med vilja att försöka få människor att tänka självständigt och kritisk inte finner det stöd som behövs inom näringslivets stora organisationer, vill jag med denna artikel på något sätt få upp ögonen på de personer, vilka arbetar med dessa så viktiga frågor.

Av Carina Lagerstedt Nilsson 23 feb 2007 10:22