Det är marginaleffekterna som styr

...det vill säga lite lägre skatt tack vare jobbavdraget. Nettovinsten efter att det inte längre går att dra av fackavgift och de högre premierna till a-kassa är betalda beräknas vara ungefär 500 kronor, i månaden, för låg –och medelinkomsttagare. Finansminister Anders Borg försäkrade, förvisso, att det kommer bli en lika stor skattesänkning nästa år, för att uppfylla alliansens vallöfte om 1,000 kronor lägre skatt i månaden för löntagare.

”Det ska löna sig att arbeta”, ”det ska gå att bli rik på arbete” har man hört i årtionden från borgerligt håll. Visst är det av högsta vikt för samhällsekonomin, att den gamla arbetslinjen återupptas och att skillnaden mellan den som arbetar och inte arbetar tydliggörs. Men innebär denna så kallade nystart av arbetslinjen verkligen att låg –och medelinkomsttagare, låt säga om tolv år under borgerligt styre, fått så stora skattelättnader att systemet också gjort det möjligt för dom att skapa sig en förmögenhet på eget arbete? Jag har svårt att tro det, möjligen har det blivit betydligt lönsammare att arbeta och arbeta MER, men några rikedomar lär man inte kunna bygga. Varför?

Marie Söderquist behandlar ämnet i Expressen 31/1. Det är marginaleffekterna som avgör låg - och medelinkomsttagarens möjligheter att lägga undan ett sparkapital och eftersom vårat utrymme är så begränsade kan eller vågar vi inte investera de små beloppen, som blir över på sådant som ger bra avkastning och leder till de stora pengarna – av oro för om affären går åt fanders. För den med en årsinkomst på över en halv miljon har förlusten av detta överskott inte så stor betydelser ur marginaleffektens synvinkel. Vilket ger dessa inkomsttagare försprång till att bli rik. Det är vad man använder den sista 100-lappen, i marginalen, till som avgör vägen till rikedom eller tvingar en kvar i en tvångströja av s –modell.

Hur gör man då för att kränga sig ur denna tvångströja?
En lämplig början kan vara att återgå till den skattereform socialdemokraterna, folkpartiet och moderaterna enades om 1990, men aldrig strandsatte. Där principen byggde på att: ingen löntagare skulle betala mer än 50 procent marginalskatt den sista intjänade 100-lappen, vilken idag är knappt 60 procent.

En annan tänkbar lösning på problemet är att på längre sikt införa en ”platt skatt”, där alla betala lika mycket skatt i procent av sin inkomst. Detta skattesystem förespråkas nu av Moderata ungdomsförbundet MUF och Centerns ungdomsförbund CUF, samt av Skattebetalarnas förening. Med ett sådant skattesystem skulle marginaleffekterna öka och först då får vanliga löntagare en möjlighet att bli rika.

Av Yohannis Petersson 04 feb 2007 09:48