sourze.se

Ekonomisk tillväxt vs ekonomisk effektivitet! 1

Det mesta som tillverkas görs på spekulation! Företagen betalar ut skatte- och avgiftsbelastade löner, utan att dem som sedan använder det som produceras, har beställt i förväg och betalt i förskott!

Detta kallar ekonomer, politiker och massmedia för marknadsekonomi och ekonomiskt tillväxt! Man planerar spekulativt på motsvarande sätt som sovjetstaten! Skillnaden är att istället för att vara påtvingat av en stat med komparativa fördelar när det gäller våldsutövning, kan beskrivas som en frivillig med nästan helt hasardartad riskkapitalistisk blå planhushållning!

Företagen gör alltså omfattande investeringar utan att veta om det som sedan tillverkas och levereras till den överoptimistiska detaljhandeln blir sålt och använt! Detta kallas för "just in time" men det är oftast långt ifrån att just användarna - utan långvarig fördröjning i skyltfönster och via kostnadskrävande tv-reklam och kanske prisdumpning - har rätt sak, på rätt plats, vid rätt tid.

Det finns inte ens en allmän debatt om varför man fortfarande gör på det här sättet!

De marknadssektorer som avses med detta resonemang gäller i huvudsak tillverkade bruksföremål, transportmedel, byggnader, anläggningar och tekniska system. Det gäller då enheter och system som oftast är sammansatta av olika subenheter. Dessa subenheter är i sin tur sammansatta av en mängd olika delar och komponenter. De direkt monter-, lim-, löd- eller svetsbara delarna är slutligen tillverkade av olika sorts specificerade standardmaterial. Det gäller naturligtvis även allt sånt som görs av trä och andra naturmaterial.

De besluts- och flödesmetoder som fortfarande används kan numera knappast kallas för effektiv och hållbar marknadshushållning. Fortfarande förekommer det konjunktursvängningar, total felspekulation, överproduktion, svinn, dumpning osv. Detta indikerar att de regler- och logistiksystem som används av de olika marknadsaktörerna, troligtvis inte är de bästa tänkbara.

Blir det förlust så tar några av de ägare, som manövrerat ut entreprenören, snabbt undan de spekulativt influtna pengarna och överbliva lånemedel till sig själva, och gör sedan konkurs och startar om igen på ungefär samma sätt. Förhoppningsvis då, med nya erfarenheter och med en ny och kreativ entreprenör med bättre anpassade "recept"! Schumpeters och Hayeks "kreativa förstörelse" gällde rimligen på 1940-talet och några decennier framåt, men datanäten Internet har ju sedan i varje fall något decennium, gett marknaden och användarna sekundsnabba återkopplingsnät.

Bodil Jönsson, certec.lth.se/ är enligt följande citat lika förvånad som jag:
"… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…"
och: "Ingenting styr utvecklingen så hänsynslöst som en uppbyggd infrastruktur. Därför är det främst genom förändringar i infrastrukturen som man kan påverka framtiden."

Användarna tycks ännu inte ha förstått att ta för sig i samarbete med mulimiljontals förändringsvilliga konsumenter, genom att bilda genensamma organisationer som tar över mulitföretagens roll inom de egna länderna, genom att teknikupphandla och avropsavtala direkt med de friställda underleverantörerna!

Sedan något decennium så har användarföretagen inom bl.a. tjänste- och upplevelsesektorn och inte minst de befintliga organen för gemensamma nyttigheter offentligsektorn alltså helt fri access till sekundsnabb återkoppling, men törnrosasömnen är fortfarande djup. Några adaptiva "spekulativa" reglersystem med långa svarstider för att nå ekonomisk effektivitet, är numera ganska sällan nödvändiga. Förhoppningsvis vaknar tillräckligt många upp innan de hundra åren efter datanätens genombrott är till ända, så att inte klimatförändringarna innan dess visat sig vara alltför ödesdigra.
Länk: control.lth.se
Länk: control.lth.se
Länk: control.lth.se

Fortsättning följer!


Om författaren

Författare:
Uno Hansson

Om artikeln

Publicerad: 03 jan 2007 23:27

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: