sourze.se

Människor är inte så dumma som du tror?

Det finns ett smått ironiskt talesätt som säger att "människor är inte så dumma som du tror, de är dummare". Jag undrar om inte detta talesätt uppfanns i Sverige. Åtminstone så är det så, att vi här är sanslöst dumma...

... eller väljer att vara det - eftersom vi blint väljer att blunda för att vi nästan dagligen matas med falska uppgifter som ska få oss att uppröras över det vidrigaste som finns - den förnedrande, av gud hatade och ack så skadliga sexualiteten.

I högsätet just nu är traffickingen läs sexuella övergrepp och prostitution. Denna moderna slavhandel, som vi tydligen översvämmas av, drivs av den onde mannen, och vi presenteras hur många "fakta" som helst för att vi verkligen ska förstå hur viktig denna fråga är, så att de som driver den ska få mer anslag till sina löner - förlåt, verksamheten. Självklart ska man inte heller drista sig att studera denna fråga kritiskt. Redan i slutet av 1800-talet infann sig frågan om "den vita slavhandeln" på agendan, för att hindra kvinnor från att emigrera och då var det judarna som var de onda "traffickerarna", men denna slavhandel var då lika sann i medierna som traffickingen är idag. Att sedan historiker unisont i efterhand kommit fram till att "slavhandeln" bara existerade i sinnet hos feminister och religiösa, samma dåtidens "anständighetens beskyddare" som idag, har naturligtvis inget att göra med dagens "vetenskapligt" underbyggda trafficking. Idag skulle vi ju aldrig låta oss luras, eller hur?

För över ett år sedan kom Mattias Anderssons bok "Porr - en bästsäljande historia" ut. Eftersom det var en sansad genomgång av porren, dess ekonomi, dess "farlighet" m m, så blev den ganska osynlig i medierapporteringen och få "sanningssägare" tycks ha läst den. Demokratin mår tydligen bäst av att inte ideologiska "sanningar" ifrågasätts. Intressant nog tar Andersson i förbigående upp traffickingen och påpekar, att det "för något år sedan" påstods att 500 000 kvinnor och barn "traffickerades" till Västeuropa varje år. Han försökte spåra varifrån siffran kom, blev hänvisad till IOM International Organisation of Migration, som trodde det var journalister som hittat på den, men blev därifrån hänvisad till amerikanska UD - som haft med siffran i en rapport - kontrollerade där och blev hänvisad till - IOM.

På SIDA har man inte läst Anderssons bok. 21 mars 2006 gick man ut i ett pressmeddelande som bland annat sa: "Varje år exploateras minst 500 000 kvinnor och barn i Europa, de flesta sexuellt". Enligt SIDA är alltså denna fantasisiffra fakta. I en nätkrönika i Aftonbladet 7/11 2006 återkommer uppgiften: "Varje år förs över 500 000 kvinnor och barn mellan olika länder för att exploateras" påstår den unga kvinnliga krönikören harmset. Om denna siffra skulle stämma skulle det innebära, att drygt 11 000 kvinnor och barn varje år "traffickeras" till vårt land, om man slår ut traffickeringen på hela Västeuropas befolkning. Alla inser ju dock att det inte kan vara så många, särskilt inte som bara 14 fall registrerades för hela 2004.

Det är ganska fantastiskt hur en sådan siffra som 500 000 kan få genomslag, utan att någon som helst grund finns för den. På ECPAT förefaller man värja sig något för att så många som 11 000 skulle traffickeras till Sverige varje år och "uppskattar" istället antalet till 400-600 personer mer än i hela USA, se nedan, vilket ju även det rimmar illa med de 14 fall som är kända 2004. Det vore ju verkligen inte fel med realistiska siffror kring traffickingen i Europa, och man frågar sig om någon möjlighet till detta finns.

Eftersom det uppenbarligen bland de grupper som påstår sig värna om traffickingoffren finns en rädsla för att realistiska siffror skulle komma fram, eftersom man okritiskt för fram de olika "uppskattningar" som görs, har vi här i vårt land inte gjort några seriösa försök till beräkning av siffrorna. Det har man däremot gjort nationellt i ett av de länder som figurerat mest som mottagare av "traffickingoffer"; Nederländerna, där prostitution inte bara är legal, utan man dessutom fullständigt tillbakavisar den svenska ideologiska prostitutionslagen. 2002 släppte "Dutch National Rapporteur" en stor rapport med titeln "Trafficking in Human Beings". I denna rapport redovisar STV Stichting Tegen Vrouwenhandel, Stiftelsen mot trafficking av kvinnor siffror för tio år, rörande trafficking från hela världen till Nederländerna, inklusive inomnederländsk trafficking, som visar på möjlig trafficking av i genomsnitt 162 individer om året. D v s, att siffran enligt dem i verkligheten är mindre. En annan organisation, BNRM Bureau Nationaal Rapporteur Mensenhandel, Byrån för Dutch National Rapporteur av trafficking av människor, rapporterade år 2000 att de hade kontakt med 292 "uppskattade" plus 316 registrerade möjliga offer, ett maximalt antal av 608 individer. Observera att detta gäller trafficking av samtliga individer, män och kvinnor och barn, varav merparten inte kommit till Nederländerna för sexarbete.

Skulle vi nu utgå från dessa holländska siffror och applicera ett ungefärligt antal av cirka 400 individer/år högt räknat innebär det, att det gör ca 24 individer på varje miljonte invånare. Västeuropa inklusive Norge och Schweiz hade för något år sedan ca 426 miljoner invånare, vilket skulle innebära, att ungefär 10 225 individer - män, kvinnor och barn för alla sorters arbete - "traffickeras" varje år i hela Västeuropa. Även om vi skulle räkna på 600 individer/år, skulle det innebära att vi maximalt kom upp i 15 500 "traffickerade" individer varje år - den stora merparten då inte inom den upphaussade s k "sexindustrin". Det är en enorm skillnad mot siffran 500 000 "kvinnor och barn", framdriven som den är av ideologiska skäl och med samma mekanismer som inkvisitionen begagnade sig av. D v s att skrämma och driva fram stöd för ekonomiska medel till dem som försörjer sig på människors indignation över våld och tvång mot individer. Men i praktiken är trafficking en liten företeelse - precis som förebilden för de nya abolitionister som driver den: "den vita slavhandeln" vid förra sekelskiftet. Däremot förekommer det utan tvekan en viss trafficking - även om det i Europa är ovanligt med den typ av sextrafficking där kvinnor och barn ovetandes, och mot sin vilja, transporteras för sexarbete; merparten är nämligen medvetna om att sexarbete väntar. Denna typ av trafficking kan möjligen vara vanligare i vissa länder i tredje världen, även om få rapporter ger stöd för det.

När man påpekar dessa för neo-abolitionisterna så besvärande siffror drabbas man i allmänhet av anklagelsen att vilja förringa det hemska öde som ändå ett antal individer utsätts för. Men ska vi tala om några som förringar människors öde så är det just dessa neo-abolitionister, med feminaster min särskiljning av radikala feminister, p g a deras fanatism, från mer sansade feminister och deras allierade amerikanska högerkristna i spetsen. ILO rapporterar nämligen, att de "beräknar" att 1,8 miljoner minderåriga sysselsätts inom prostitution och barnpornografi varje år och att 1,2 miljoner traffickeras ett antal som helt ryms inom de 1,8 inom "sexindustrin" och andra "yrken". Men de rapporterar också, att ytterligare 5,7 miljoner minderåriga uppskattas befinna sig i tvingat eller skuldförbindelsearbete av icke sexuell natur, att 300 000 är soldater och 600 000 i "olagliga" arbeten. Totalt uppskattas emellertid 246 miljoner minderåriga vara i arbete som är skadligt eller opassande och totalt 352 miljoner involverade i arbete av något slag! Ändå fokuserar vi i vårt samhälle bara på den sexuella aspekten totalt 0,7 procent av alla barn som är i skadligt eller opassande arbete. Varför försvinner de resterande 99,3 procenten så fullständigt på agendan? T o m Rädda Barnen tar upp denna tråd i en undermålig rapport av Per-Erik Åström, "Bortom all tolerans", där ett antal oriktiga uppgifter, schabloniserade påståenden som är ekon av debatten i USA på 1980- och 1990-talen, utan underbyggnad, staplas på varandra för att få oss att fokusera på denna i realiteten mycket lilla fråga - så att vi kan släppa resten av frågorna.

Varför är det så här? Ja, en av orsakerna är ju, att det i vår sexualfientliga kultur alltid är tacksamt att fokusera på den vidriga sexualiteten. Och få är de som ställer upp offentligt för att försvara den. En fixering på denna gör ju också, att man slipper att bekymra sig om de frågor som verkligen orsakar misshälligheterna, nämligen ekonomiska orättvisor, fördelningspolitik, medelklassens rätt att betrakta sig som överlägsen och diktera för alla andra hur de ska agera m m. Skulle man börja dra i dessa frågor handlar det plötsligt om politik och hotar den egna välfärden och positionen, och då kan inte annars oförenliga grupper som katolska kyrkan, evangeliströrelsen, feminaster, nazister och andra enas. Något som skulle innebära att de ekonomiska anslagen krympte samman och mångas försörjning blev hotad. John Ashcrofts rapport till amerikanska kongressen 2003 hade lyckats identifiera 450 offer för trafficking i hela USA på ett och ett halvt år, men i Kings County fick "Refugee Women’s Alliance" en kvarts miljon dollar för ett "räddningsteam" som skulle hjälpa offer. På ett år skakade man fram tio sådana! I Washington state upprättade man en egen antitraffickingstyrka - oklart till vilken kostnad - som under sitt första år lyckades få fram noll traffickingoffer i staten! Det illustrerar något om de stora summor som läggs på "räddning" av människor, men som mestadels hamnar i medelklassens lönekuvert. SIDA lägger 9,5 miljoner under ett år.

Det finns också en mängd andra orsaker till detta nya moraliska korståg, som ofta skiftar fokus i kampen mot sexualiteten, men jag lämnar till läsaren att fundera över dem själv; för att inte tala om vad som egentligen borde göras för att komma åt misshälligheterna, istället för de nuvarande fullständigt ineffektiva åtgärder som tydligen – om vi ska förstå all panikrapportering – ökar problemen med den sexuella pesten. Helt klart är det dock, att vi är väldigt korkade som köper detta ideologiska koncept rakt av. Och särskilt korkade förefaller en mängd journalister vara, som okritiskt basunerar ut all denna ideologi som fakta. Människor är inte så dumma som du tror, de är i sanning dummare!

Detta var mitt sista ”framträdande” på Sourze.


Om författaren

Författare:
Dick Wase

Om artikeln

Publicerad: 29 dec 2006 21:58

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: