Spola röken

Det kanske redan är kört. Tiden då skrämmande propaganda fick människor att växla från höger till vänster och tvärtom är förbi. Det är nästintill en omöjlighet att övertyga om farligheter numera. Har människan bestämt sig tänker hon inte släppa taget om benet förrän riskerna hon tar besannats i hennes egen omgivning. Först då kanske det blir enklare att se verkligheten med öppna ögon.

Vi lever i ett land där nio av tio premiärrökare är under 18 år. Enligt organisationen A Non Smoking Generation blev närmare 17 500 ungdomar beroende av eller testade cigaretter förra året. Och varje år dör 7000 personer av tobaksrelaterade sjukdomar bara i Sverige. Det är vansinnigt att människor med framtiden för sig ska bli beroende av något som innehåller tusentals giftämnen och tungmetaller och som kostar samhället åtskilliga miljarder varje år. Det är också vansinnigt att informationen om tobak och dess hälsofaror inte är mer synlig i skolorna, som många av dem hellre väljer att tala om vart man får och inte får röka på skolområdet än om de faktiska hälsofaror cigaretter bidrar till. Det måste det bli ändring på.

I det informationsrika samhälle vi lever i är det lätt att göra sig upplyst om sina vanor och ovanor. Det finns enorma mängder fakta på Internet, i bibliotek, hos föreningar och i tidningar. Det handlar bara om att orka ta reda på. Trots det är jag uppriktigt sagt förvånad över den okunskap som jag ibland stöter på när jag samtalar med unga rökare. Många av dem har inte en aning om vad de egentligen utsätter sig själva och sin omgivning för när de "tar ett bloss". Vet de först och främst att nikotinet i cigaretterna skapar ett starkt beroende? Att ämnet är förbjudet på alla områden utom i just tobak och produkter som ska hjälpa folk att sluta röka eller snusa? Problemet vid användning av exempelvis nikotintuggummi eller plåster är att beroendet kvarstår eftersom nikotinet fortfarande finns kvar i kroppen. Ämnet klassas idag som en psykoaktiv drog och går att likställa med exempelvis amfetamin och kokain. Det borde varje person känna till. När folkhälsoinstitut runt om i världen skickar ut varningssignaler allt eftersom de gör nya upptäckter kring substansens livsfarliga biverkningar borde fler människor reagera. Att nikotinets i sig har en verkan att vara stimulerande och skapa ett välbefinnande är ingen ursäkt för att röka. Är någon övertygad om riskerna med rökning än? Inte?

Det bör upplysas om att nikotinet inte är det enda negativa med rökning. Minst 50 av de ämnen som återfinns i cigaretter framkallar eller ökar risken för cancer. Ammoniak, arsenik och bly är kemikalier som de flesta känner igen och de ingår alla i det lilla tobakspaketet. Ammoniak fungerar som ingrediens i rengöringsmedel, arsenik används i insektsgifter och bly är en tungmetall som kan orsaka födelsedefekter och inlärningssvårigheter hos barn. Även glykol som finns i kylarvätska och kolmonoxid i bilarnas avgaser är kemikalier som rökare frivilligt utsätter sig för. Men de skulle med all sannolikhet inte gå in i centrat av ett kärnkraftverk utan skyddsdräkt. Under en lång tid var det en affärshemlighet vilka tillsatser som industrin använde i tillverkningen av cigaretter. När direktörer från de sju största amerikanska tobaksföretagen under ed fick berätta vilka kemiska substanser som tillsattes, blev slutsumman 599 stycken. Hur giftiga de egentligen är kan vi än så länge bara spekulera om. Enligt fakta vet vi i alla fall att 5000 av de ämnen som återfinns i cigaretter är giftiga. Bara det borde väl få folk att fimpa.

Förutom de bevis som talar om hur tobak påverkar rökaren, finns det även bevis på hur röken påverkar omgivningen. Den person som lever med en rökare men som själv inte röker utsätter sig för en hälsofara. Passiva rökare får i sig så kallad sidorök, den som rökaren andas ut. Sidorök ökar risken för lungcancer hos en passiv rökare med 30 procent. Hjärt- och kärlsjukdomar är också mer förekommande hos passiva rökare.

Tungmetaller i den frivilliges lungor i all ära men det finns även nackdelar med rökning som påverkar mängder av utomstående ofrivilliga personer. Det är svårt att beräkna exakt hur stora samhällskostnader som rökning bidrar till. Enligt siffror från Statens folkhälsoinstitut hamnar summan på över 26 miljarder per år. Pengarna går bland annat till sjukvårdskostnader och sjukskrivningar till följd av rökning. Det är pengar skulle kunna fördelas på bättre områden som exempelvis utbildning, äldrevård och att minska arbetslösheten. Istället läggs pengarna på personer som frivilligt gjort sig beroende av en "cancerpinne". Lungcancer är den femte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och drabbar drygt 3000 svenskar varje år.

Att i tidig ålder få lära sig följderna av rökning på ett ordentligt sätt kan anses dyrt men är ingenting mot vad fler rökare skulle kosta samhället. Väljer vi att satsa på fler kampanjer och informationsdagar där unga får lära sig om biverkningar, följder och vårdkostnader orsakat av rökning finns möjligheten att minska antalet premiärrökare. Det är upp till varje skola att själv agera och upplysa sina elever. Men det är långt ifrån alla skolor som vågar engagera sig i ämnet. Istället är de mer intresserade av att sätta upp regler för vart man får och inte får röka på skolans område. Under mina år i grundskolan och gymnasiet var lärarnas information om rökning relativt liten - de stod själva ute under rasterna med cigaretten i hand. Ofta tillsammans med elever. Statistiken säger att vi har färre rökare i Sverige idag än på länge och för att behålla nedgången behövs mer kunskap. Inte bara från föräldrar utan av de ungas förebilder, människor som syns och som på ett effektivt sätt kan övertyga och ge djupa kunskaper som låter trettonåringen tänka till en extra gång när hon blir erbjuden en cigarett av sina vänner. Problemet är inte att det inte finns information, för det gör det. Överallt. Problemet är att vi måste bli bättre på att få ut den i skolorna. Jobbig moralpropaganda eller inte - det är dags att vi sätter igång ordentligt.

Av Ida Hansson 20 nov 2006 17:53