Har en dokusåpakändis hjärna?

Jag skall snabbt analysera några jag känner personligen:

RobinsonRobban
Carolina Pop
Mig själv

När jag själv blev utröstad från Expedition Robinson våren 2005 så tog Hasse Aro hand om mig för att ge mig mat och en sovplats. Sedan säger han i sin mest neutrala röst.
- Du kommer att få tillbringa några dagar med Carolina Pop som har valt att hoppa av expeditionen.
- Ohh nej! Inte hon den jobbiga kvinnan!, skrek det inom mig.

Nästa dag åkte vi till ön Rawa i Malaysisa och framme klättrade jag upp, från den extrema ebben, till den höga "jetty","bryggan", och Robinsonanställda Tora kom emot mig, gav mig en stor kram och sa massor av vackra saker.
Jag som var knäckt kramades tillbaka.

Bakom Tora gled nu en skugga förbi och Carolina Pops vackra modellansikte tittade fram och Carolina sa med ett leende..
- Hej Marcus vilken tur att du kom! För jag tror att jag håller på att driva Tora till vansinne.
- Ohh nej!, Tänkte jag bara. Och hon verkade inte skämmas för det heller!
Carolina Pop ansågs dessutom av många vara rejält korkad.

Och vem är nu Carolina Pop? Nu är Robinson inte särskilt känt längre. Dom flesta anser också precis som jag ansåg innan jag var med, att det finns "status" i att inte veta vem som är vem i alla Robinson. Jag hade själv inte sett ett enda Robinson innan jag var med. "Ignorance is cool." Jag sökte inte ens, jag blev tillfrågad om att vara med.

Carolina Pop hade jag helt fel fördomar om. Jag fick erfara att hon är en fantastisk människa, mycket begåvad. I tidningen den hösten stod det, vilket var sant, att Carolina Pop tillbringade hela sin sommar tillsammans med Paris Hilton. Och det vet vi ju alla hur korkad hon är Paris Hilton frågade också Carolina Pop om hon ville ha sex med henne. Detta blev självklart en helsida i Aftonbladet, för det är just sådant som blir en helsida i Aftonbladet. Det är sådant vi läsare ser.

Carolina tackade nej till sexet. Hon är inte "där ännu", sa hon. Carolina var under stor stress innan hon hoppade av och hon hade en hysterisk röst. Fast Carolina är faktiskt begåvad och säger mycket kloka saker, men hon säger det gärna med en hysterisk röst i TV och då framstår hon ju, hos dom flesta, som rejält korkad.

Korkad är egentligen den ambassadpersonal som inte lyckades få fram en hälsning till henne från mig, när Carolina några månader senare lyckades bli anklagad för att ha snott pengar och hamnade i häktet. Jag visste att hon var oskyldig för på ön Rawa försökte hon smuggla in en liten påse socker till Expedition Robinson, en sådan där påse du får när du köper en Cappuccino. Hon var en så dålig smugglerska att Tora bara behövde slänga en blick på hennes ansikte för att se att något var fel.

Jag ringde både till UD och till Ambassaden i Grekland för att stötta henne, men dom lyckades inte få fram ett meddelande. Hon blev självklart friad.

AnnaCarin Wase är en ung vacker kvinna som satte sig i en taxi en kväll. Men just när hon gjorde det öppnades dörren på andra sidan och det var Robinson Robban, av alla människor, som kom in och ville ha samma taxi. AnnaCarin tänkte genast, "Va? Nej inte den där idioten." Men efter en taxiresa ändrade hon totalt uppfattning berättar hon för mig.

AnnaCarin var senare själv med i Robinson och med sina 125 i IQ mot 100 som är medel för svenska folket, så måste man säga att hon är väldigt smart. I dag är hon gift med Robban.

Och när det gäller Robban kan jag bara hålla med AnnaCarin. Jag hade också fördomar mot honom innan jag träffade honom. Men Robban är en av dom jag verkligen kom bäst överens med efter Robinson. Han är oerhört trevlig, snabb i käften, snabb i tanken, ja helt enkelt begåvad.

Och vem är jag då som säger allt detta? Vad har jag för intelligenscred? Hade jag själv inte varit med i en Dokusåpa? Är inte jag ganska korkad? Lugn jag har mitt på det torra. Jag har jobbat som operasångare, jag håller föredrag i jämställdhet och tidningen Metro skrev en artikel om mig i veckan om jämställdhet. Jag har fått en debattartikel införd i tidningen Sotckholm City och jag har varit med som debattör i Sveriges Radios tyngsta debattprogram "Studio ett" i P1. Och alla vet ju att har man bara varit med i de seriösa sammanhangen då måste man ha något att komma med. Då måste man vara smart! Så är det bara. Seriösa program smart. Underhållningsprogram korkad.

Men ärligt talat, jag är tio gånger mer stolt glad, lycklig över att ha fått vara med i Robinson än i Studio ett, vilket gör mig skenbart korkad :- och när jag var med i Studio ett så var jag omringad av människor som på ett korkat sätt inte ville lösa problemet, utan bara uttrycka sin egna uppfattning.

Psyiatriken Victor Frankl säger i sin bok "Viljan till Mening", att dom flesta psykiska sjukdomar beror på att man inte gör det man vill, vad man än vill. Han skapade därför efter sina år i koncentrationsläger en helt ny psykologisk gren. Koncentrationsläger psykiatriker ny psykiatrisk gren cred.

Så egentligen det är inte på några sekunder i TV eller genom att läsa en något skruvad krönika, man avgör hur intelligent någon är, det är helt andra saker. Och framförallt hur korkad man själv är när man inte har empati eller storsinthet nog att förstå denna människas innersta vilja, hur knäppt den än är. För det är det allt handlar om. Ens innersta vilja.

Jag vet att några av er tycker att den här krönikan var en av de mest korkade ni någonsin har läst, jag vet, ;- Det är lite meningen. Jag har personligen inget behov av att berätta hur smart jag egentligen är, genom att se till att min krönika framstår som intelligent.

Det handlar egentligen om vilka behov man har. Många har ett behov av att visa sin "intelligens" genom att ha bra litteratur i sina bokhyllor. Jag har läst Zola, Strindberg, Carl Jonas Love Almqvist och Cervantes men jag är idag fullständigt nöjd med att bara ha Harry Potter i min bokhylla. Vilket jag också har. Sen finns det de som faktiskt tycker om Zola, Strindberg och Cervantes. Jag har en viss förståelse för vissa avsnitt av Zola. Teresa Raquin i Bårhuset är fin, och Almqvist är faktiskt extremt bra, men sen räcker det.

En sak är säker, att förneka sina behov och sina känslor är inte intelligent, så om vi bedömer folk efter deras handlingar samtidigt som vi ser deras djupa behov önskningar och viljor, då kan de skenbart mest korkade bli väldigt intelligenta. Och läkaren som jobbar som läkare men aldrig ville bli läkare är en tragisk stackare. Sen kan man tycka att många är korkade för att de har dessa konstiga behov och önskningar. Men återigen, vilka är vi att döma?

Av Marcus Perlitz 04 sep 2006 22:03