Har vetenskap blivit religion?

För några år sedan var jag på en öppen föreläsning på ett svenskt universitet. Föreläsaren var en kinesisk professor i teoretisk fysik. Han kunde dock flytande svenska och var mycket sakkunnig och fryntlig till sättet. Han visste vad han föreläste om. Hans forskningsfält handlade om strängteori. En mycket högteoretisk disciplin inom fysiken som är extremt matematisk. En disciplin som ligger i skärningspunkten mellan fysik och matematik. Man har hittills inte kunnat få något bekräftat på experimentell väg utan man går helt på matematiska modeller därvidlag är den just högteoretisk. Strängteori handlar i grunden om att beskriva materians allra minsta byggstenar. Målet är att förena kvantmekaniken med den allmänna relativitetsteorin. Det handlar om att beskriva fysik på extremt små avstånd. Efter hans cirka en timmes iochförsig högintressanta föreläsning så vände han sig till auditoriet och frågade om det var någon som hade några frågor. Det blev knäpptyst i salen. Man kunde bokstavligen höra en knappnål falla. Jag tar chansen tänkte jag och formulerade mig ungefär så här:

"Ja det här låter ju rätt och riktigt och du förtjänar all respekt för dina djuplodande kunskaper men vad har mänskligheten egentligen för nytta av denna typ av forskning? Går den att implementera för oss vanliga dödliga och i så fall inom överskådlig tid?"

Hans svar var kort och koncist:

"Idagsläget ingen som helst nytta, kanske om hundra år".

Jag tyckte hans svar var mycket ärligt och uppriktigt. Få forskare är så ärliga som han. Fler borde vara det ty då kommer vetenskapen att göra framsteg. Vetenskapen skulle må bra av det. Det skulle gagna vetenskapen. En tidigare Nobelpristagare i fysik ryssen Zjores Ivanovitj Alferov som fick priset år 2000 och som forskar kring kvantprickar svarade på ungefär samma sätt efter det att han tagit emot Nobelpriset. Visst har esoterisk forskning som strängteorin även bidragit med positiva saker och strängforskning är berättigad. Framsteg inom matematiken, topologin, algebraisk geometri, differentiaogeometri osv har åstadkommits tack vare strängteorin. Och som sagt visst behövs den typen av forskning. Men det räcker inte. Inte på långa vägar.

Kyrkan och framförallt den forskningsfientliga katolska kyrkan menar att samhället idag är föremål för någon sorts normupplösning och att det till stora delar är vetenskapens fel. Det är inte sant att samhället är mindre sakralt idag. Skillnaden idag är att vetenskapen har tagit över politikens roll på samma sätt som politiken övertog kyrkans roll i samband med socialdemokratins genombrott runt förra sekelskiftet. Samhället är idag religiöst fast iklädd en annan skrud, nämligen vetenskapens.

Förr i tiden gick människor i kyrkan och tillbad gud. Ett prästvälde existerade och just prästerna var nationens överhuvud. Nåde den som ifrågasatte byns präst. Sedan tog socialdemokraternas partikongresser över kyrkornas roll och blev centra för människors dyrkan och hängivenhet och personkulter kring August Palm, Per-Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme skapades. Dessa äldre herrar blev dåtidens gudar. Nåde den som kritiserade sossarna. Idagsläget så är det universiteten som är de moderna kyrkorna och dagens präster är forskarna. Framförallt är det forskare inom den tunga naturvetenskapen som agerar som präster. Tyngdpunkten ligger på fysik. Dagens bibel är våra läroböcker i fysik. Fast precis som att bibeln och sossarnas partiprogram är skrivna av människor så är ju även våra fysikböcker skrivna av människor. Alltså är allt en produkt av människan och inte av något högre ting. Nåde den som kritiserar forskarna.

Ingen "vanlig" människa får kritisera. Varför inte? Det mesta av forskningen finansieras ju genom allas våra skattepengar och bedrivs genom offentlig sektor universiteten. Är det verkligen samhällsnyttigt att låta en forskare sitta år ut och år in och syssla med forskning som aldrig går att tillämpa i verkligheten? Naturligtvis kan det ibland ta mycket lång tid för en forskare att få sitt alster att slå igenom. Så en till dags dato till synes meningslös forskning kan ju i.o.f.s. få betydelse om hundra år. Framtiden är ju alltid svår att sia om. Nobelpristagare är ju ofta väldigt gamla när de får priset vilket många förvånas över. Det är ju inte alls konstigt ty de forskningsresultat som ledde fram till priset forskade de ju fram för kanske ett kvartal sedan ja kanske sedan ännu längre tillbaks. Så priset ges ju retroaktivt.

Jag gillar verkligen vetenskap! Jag har inget gudomligt perspektiv på detta. Stamcellsforsknng har jag inget emot. Kloning kan kanske också accepteras i rimlig omfattning. Vetenskapen har gjort enorma framsteg de senaste århundradena. Sedan den industriella revolutionen på 1830-talet och med James Watts ångmaskin och Spinning Jenny 1765 så har mänskligheten gjort revolutionerande vetenskapliga framsteg. Levnadsbetingelserna har kraftigt förbättrats för många människor på jorden. Vem kunde tro för 500 år sedan att medellivslängden för oss skulle ligga på runt 80 år? Jag vill gärna se mer vetenskap! Jag vill se samhällsnyttig forskning som alla kan ta del av. Men vetenskap och forskarna måste också få kritiseras. Mer än vad de gör idag. Forskning är kostnadskrävande och de ekonomiska medlen som avsätts för dessa ändamål bör allokeras på ett förnuftigare sätt. Det ringer alltid en varningsklocka inom mig när en enskilt fenomen får ett omotiverat stort utrymme och genomslag i ett samhälle samtidigt som ingen törs leverera kritik mot detta fenomen och då spelar det inte någon roll om det är religion, politik eller vetenskap eller något annat. Förskräckliga exempel från historien vittnar om detta. Det ironiska är att arbetarrörelsen, som är en ateistisk rörelse i grunden, till sist själv blev en religion, trots att de själv kritiserade just religionen för att vara en religion. Analogt med detta är ju att vetenskapen alltid kritiserat religionen för just samma sak som arbetarrörelsen gjorde men sedan själv gick och blev en religion fysiken.

Först kom religionen. Sedan kom politiken. Sedan kom vetenskapen. Så ser utvecklingsfasen ut.

Men vad kommer härnäst? För utvecklingen går väl alltid framåt? Något måste komma efter vetenskapen. Men vad?

Av Mats TCM 02 aug 2006 12:19