Marknaden – hur fungerar den?

Du avspeglar konsumenternas beteendemönster och ger oss dessutom möjlighet att lämna våra fingeravtryck på din arena. Ty varje köp vi gör skildrar vår personlighet, det vill säga intresse, personliga värderingar och önskemål. Dessa tar du åt dig och slutar producera diverse produkter vi inte vill ha, eller erbjuder oss bättre för olika ändamål. Du är inte –ännu i alla fall- så idealisk som vissa ultraliberaler vill få dig att vara; så att våra önskemål respektive icke önskemål enbart kan dirigeras av oss, men du är ändå den mest demokratiska mötesplatsen för individer. Med andra ord, för att citera Winston Churchills beskrivning av demokratin ”ingen påstår att demokratin är perfekt eller allvetande, i själva verket har det sagts att demokratin är den sämsta styrelseformen om den bortser från dom andra som prövats tid efter annat”.

Lena Sundström skriver den 13/4 i Aftonbladet om det centerpartistiska förslaget om att slopa LAS för ungdomar och frågar sig: Om Ingvar Kamprad skulle vika sig, i sitt möbelimperium bara för att konkurrenter och underleverantörer då- av avundsjuka och missunnsamhet – försökte sätta tjäpparna i hjulet på hans expansion?
Sundström menar att det var marknadskrafterna, som var hindret och inte politiska styrmedel som skatter och dylikt. En hundra procentigt fri marknadsekonomi går nämligen inte att uppnå, på grund av att en sådan riskerar skapa ett samhällsekonomiskt kaos. Då är politiska ingripande, i viss mängd, nödvändiga. En fungerande marknadsekonomi uppstår endast om de politiska styrmedlen dirigerar i målens riktning.

Lena Sundström argument är förvisso inte ovanliga bland den grupp, där hon har sin politiska hemvist. Vänstertidningen ETC gjorde för några år sedan ett reportage om de svenska bryggeriernas krav på lägre alkoholskatt, därför att en stor del av folket åkte över till Danmark och Tyskland för att handla öl. Tidningen kom fram till att den siffra, förlorade kunder, bryggerierna uppgett inte kunde uppskattas; vad berodde då kundförlusten på, enligt tidningen?
Svar: För att det startats fler småbryggerier som pressat ner priserna. Om ETC slutsats var korrekt, var konkurrensen berättigad. Då och då läser man i lokaltidningar om näringsidkare inom restaurangbranschen, som irriteras över att restaurangskolor säljer lunchmiddagar till marknadsmässiga priser, dock får lunchgästerna mer än vad de betalar för. Vad är det här utan ingenting annat än exempel på marknadsekonomins förträfflighet?

Då min far drev en radio och tv-butik, kom det ibland in kunder, som ansågs sig blivit lurade på tv och videoapparater de köpt, vilka några månader senare realiserats i inköpskedjans annonsblad. Fattar de inte hur marknaden fungerar?

Dock är ett fenomen egendomligt bland marknadskrafternas största kolportörer inom näringslivet. Då elmarknaden avreglerades hette det –som alltid – att: Det var nödvändigt för att ge kunderna större utbud. Med en fri elmarknad skulle kunderna själva få pressa ner priserna och elleverantörerna skräddarsy utbuden efter konsumenternas önskemål. Men: hur blev det?
Svar: Jo, elleverantörernas marknad fungerar helt enligt deras planer och höga vinster har dom gjort, men används vinsterna till att sänka elpriserna ytterligare och förbättras servicen som de sa?
Nix och här är näringslivshöjdarnas akilleshäl.
Varför sedan vänsterdebattörer som Lena Sundström & Co plötsligt hänvisar till inhemska marknadskrafterna, då avregleringar av dess heliga kor – nuvarande arbetsrätten - kommer på tal, medan ultraliberaler tappert förespråkar en renodlare marknadsekonomi gör samtidigt debatten underhållande.

Av Yohannis Petersson 19 apr 2006 13:54