Dela ut skiten bara

På måndag den 27 mars inleder Nationaldemokraterna sin valkampanj med att skicka ut en halv miljon fåniga broschyrer med det gamla vanliga gnället till svenska hushåll. På hemsidan är de nästan lite gulligt stolta över den siffran och att de redan i förväg fått lite uppmärksamhet i Aftonbladet och andra media. De är mysigt positiva och har valsegern som i en liten presentask från Guldfynd. I höst är vi alla nationaldemokrater och Sverige är räddat från den farliga mångfalden. Jippi!

Det där köper inte brevbärarna. De vill inte befatta sig med trycksaken. Men Posten AB har redan bedömt saken och gjort affär, så givetvis måste de dela ut den i sina distrikt vare sig de vill eller inte.

En ovanligt pissig dag på jobbet liksom. Inte nog med att den krympande mängden rolig post - födelsedagskort med pengar och kärleksbrev - är rejält utspädd med räkningar eller hotbrev från kronofogden så ska de nu tvingas tråka ned människors måndag med en dos rasistiskt skitprat.

Och lika lätt som man kan förstå att de flesta inte vill hjälpa till att sprida sånt, lika lätt förstår man att det måste göras. Vi har yttrandefrihet gubevars! Det är illa nog att Laila Freivalds nyss i sin iver att klåpa sig hjälpte Sverigedemokraterna att putsa ytterligare på martyrglorian.

Sveriges brevbärare kan trösta sig med att det bara är ett litet vikt blad som kommer göra sig bra i högen med ack så viktig information från Hemglass, ICA, Onoff, Siba, den sura grannen som inte gillar andras fester och Jehovas Vittnen. Om några veckor är de fjärrvärme.

Visst är det tråkigt att såna där små partier finns. Visst är det ännu tråkigare att de lyckats skramla ihop pengar till att posta en halv miljon pappersark fulla av gammal nazidammig retorik tryckta med någorlunda modern design. Man kan göra mycket med en dator hemma i vardagsrummet nuförtiden.

Tråkigt är också att de inte istället valde hembesök. Tänk dig två spensliga nationaldemokrater som knackar dörr i Hallonbergen, Skärholmen eller Rinkeby. Här tar artikelförfattaren en liten paus och fjortisfnissar.

Men tråkigast är kanske att trots att Nationaldemokraterna är en sån uppenbar samling jönsar så kommer en del människor gå på det.

Förvirrade gymnasiekillar som surar för att en snubbe vid namn Amir får alla tjejer och en del gamla gubbar som efter några stadiga gin & tonic inte kan låta bli att börja tjata om att Hitler nog hade rätt, istället för att ta itu med sin alkoholism.

Mest trist är det med de där gymnasiekillarna. Man vill bara krama dem och säga att det ordnar sig. Ett tu tre sitter du där själv med en söt tjej och livet känns lite enklare igen. Surgubbarna med krigsdrömmar däremot kan gott sitta där i spritdimman tills de lallande tas in på nåt hem och försvinner i glömskans töcken och våta blöjor.

Men det får bära eller brista. Låt jönsarna säga sitt. Vi måste vara rädda om åsiktsfriheten så att även de bra och klyftiga kan tala öppet. Dumma grejer och skönt smarta huller om buller. Alla olika röster som sjunger fritt blir en vacker kör.

Så dela ut skiten bara. Få det överstökat och sen kan vi ägna oss åt viktigare saker än nationaldemokratiskt returpapper. Okej?

Av Jonny Berg 26 mar 2006 08:53