De fruktansvärda händelserna på Godsmagasinet

Jag minns hur godsmagasinet var något av samhällets centrum för oss smågrabbarsom hade börjat få en viss "frigång". På ena sidan stannade godstågen upp en stund och körde vidare. Eller så lämnade de kvar några vagnar. Det var en väldig fart på stationskarlarna vid i och urlastning. Ja, någon sades vara lat förstås. Så fort ett godståg tutade till sprang han till toan sades det. På andra sidan stannade hästvagnar och lastbilar i en strid ström. För detta var platsen där allt av vikt hände i det lite sömniga samhället.

Vi smågrabbar tog oss ofta in i Magasinet som var fyllt av de märkligaste lådor, paket. dofter etc. Vi gick runt och läste på adresslapparna att gods kommit från alla möjliga städer, ja till och med från England.

Men vi fick absolut inte vara där. För det var livsfarligt röt stationsinspektören åt oss. Vi kunde bli påkörda eller mosade under ramlande lådor Ut…UT skrek han och hans mannar.

Det hemskaste vi grabbar kunde råka ut för att bli infångande och MÖNSTRADE. De fångade in oss och drog ner byxorna på oss och sedan hände de hemskaste saker. Ja, det hände inte mig men vi småglin kände kanske namnet på äldre pojkar som råkat ut för dessa nesliga handlingar på godsexpeditionen. Men vad var det egentligen som var så gräsligt?

Så småningom kom det fram. De som fått byxorna neddragna lades upp på ett bord och stämplades i ändan med "Tillhör SJ", "Ömtåligt gods", "Förvaras svalt" och andra nesliga texter. Ingen, absolut ingen, ville komma hem till morsan med dessa stämplar på akterkastellet. Hon skulle bara ställa en massa onödiga frågor.

Så under fem år smög jag in på Godset ibland, men gjorde mitt yttersta för att inte bli sedd och infångad. Ja, har inte denna verksamhet upphört så pågår den än. Möjligen har ryktet därom räddat hälsan på ett antal ynglingar som nu blivit mogna män.

Av Jan Brunnegård 12 feb 2006 17:27