En Storm har kommit till Sverige

Måns Mårlind och Björn Stein har gjort en långfilmsdebut som är få förunnat. Intresset från massmedia har varit rekordstort, Storm har Sverigepremiär först den 20 januari, men har redan sålts till 18 europeiska länder, tack vare trailern som visades på filmfestivalen i Cannes. Vid Stockholms filmfestival i höstas kammade Storm hem det eftertraktade Audience Award, publikens eget pris, istället för den tippade Lady Vengeance Chan-wook Parks hämdrulle.

När man ser trailern till Storm får man intrycket av en spektakulär actionfilm i en hastighet över det normala. Men vad handlar Storm egentligen om? Måns Mårlind beskriver filmen som en kärlekshistoria, som också handlar om förlåtelse och att kunna gå vidare. Sprid inte kyla, sprid kärlek" tillägger han och jag tänker" att en del besökare som bara sett trailern kommer att bli förvånade.

Filmens huvudperson DD Eric Ericsson hamnar i ett mardrömsscenario där han blir jagad av mystiska män och blir skyddad av Lova, en vacker rödhårig kvinna spelad av Eva Röse. Under intervjun inser man varför det är just de här killarna har gjort den här filmen, båda utstrålar en oerhörd energi och entusiasm.

Storm kom till på ett okonventionellt sätt. Det där med synopsis och planering av manus lämnades därhän, Måns Mårlind satt i en sommarstuga och hade tråkigt.
"Jag hade arbetat jättemycket och var inne i en manisk period", berättar han, "och hade ingen beställning på någonting. Det kom från ingenstans."
Han visade skisser för Björn, som tyckte det hela verkade bedrövligt men inte heller hade något att göra.
"Så jag lät han lalla på."
Så växte manuset fram, med inspiration från serier, främst vuxenserien Elektra utgiven av Marvel Comics konst, film och musik. Det visade sig vara svårt att finansiera filmen, finansiärer brukar vilja ha ett färdigt manus. De räknar med att nästa film kommer att bli lättare då man kan referera till Storm.

Måns Mårlind och Björn Stein vet fortfarande inte riktigt hur de ska kategorisera filmen; historien påminner om en kinesisk ask med många lager. "Filmen är olika filmer" och byter genre från action till humorfilm till Science fiction till skräckfilm. Storm är berättad på ett sätt som skiljer den åt från andra svenska actionfilmer. Båda regissörerna älskar skräck och action filmer, men i renodlade svenska actionfilmer är tredje akten alltid lika tråkig; man vet alltid vem mördaren är och att denne kommer mörda hjältens bästa vän femton minuter innan slutet för att man ska hata honom ännu mer. De ville komplicera den vanliga historien och filmen är berättad på ett osvenskt sätt,
"Vi har en massa kusiner i Spanien, USA och Asien".
Förebilder är många, bland andra Scorcese, Coppola och den sydkoreanske regissören Chan - wook Park, som gjorde Lady Vengeance. Men de betonar att de ville ha en svensk film som utspelade sig i Stockholm med Volvobilar, för att visa filmvärlden att så här kan man också göra svensk film. Att filmen också skulle bli en Science fiction historia var egentligen aldrig meningen.

En annan ovanlig sak med Storm är blandningen mellan humor och spänning. I en scen där Lova är fångad av skurken och hotas till livet är dialogen pompös och uppstyltad. Tanken var att göra en parodi på alla äventyrs serier från barndomen.
"Det kanske var dumt av oss", menar Måns Mårlind eftertänksamt, och jag skyndar mig att försäkra att jag tycker det är en kvalitè i filmen.

Båda talar med värme om skådespelarna. De har arbetat med Eva Röse och Eric Ericsson förut i tv serien "De drabbade" och båda betonar hur lätta de är att arbeta med.
"Aktionsscenerna var inga problem för Eva Röse, hon var som granit och är så vältränad att de fick skämmas. Eric Ericsson fick däremot befallningen att träna upp sig lite, vilket han gjorde. Det visuella är viktigt, det var meningen att man skulle gilla huvudpersonen och då var det nödvändigt med en vältränad huvudperson. Både Eva Röse och Eric Ericsson är också bra på att improvisera, egenskaper som värderas högt. En skådespelare ska vara som en riktigt bra musiker vilken använder sitt instrument, kroppen, perfekt."

Måns och Björn har gjort flera projekt ihop, bland annat Disco Kung Fu, en kortfilm som är en parodi på kung fu filmer. All förproduction som casting, kostym och storyboard gör de tillsammans. Det är viktigt att man har samma bild och idé från början så att de inte börjar gräla vid inspelningsplatsen; man måste verkligen vara helt överens. Sedan turas de om av regiarbetet, så att en dag är Måns huvudregissör och Björn ett stöd och vice versa.
"Det är väldigt skönt eftersom regiarbetet är intensivt och att hjälpregissören ges möjlighet att vila upp sig efter en dags regisserande. Dessutom får den för dagen ansvarige regissören ett bollplank", menar Måns. "Som regissör är man väldigt osäker; satt den där? Då kan jag titta på Björn och se om det var bra eller inte." Björn instämmer och pekar också på hur det bra det är för uthålligheten, eftersom det är så enormt jobbigt att göra film. Fördelen är också att de båda har samma smak.
"Men det är en nödvändighet om man ska göra film."
Det är lätt att förstå varför de arbetar så bra ihop, lika synkade som de påstår sig vara i filmarbetet, lika samstämmiga är de under intervjun. De faller varandra i talet, håller med varandra och när den ena gör en kommentar hakar den andra genast på, samstämmiga som sagt. Så har de också samma svar på min viktigaste fråga;
"Blev filmen som ni tänkte er?"
"Ja, väldigt snarlikt. Mer än vad vi trodde att vi skulle få till."
"Kommer det en Storm Två, frågar vi till sist."
"Jo, antagligen."
"Vi snackade hela tiden om en Prequel under inspelningen, en film om vad som hände innan filmen."
Jag blir genast nyfiken och önskar att de kunde sätta igång filminspelningen genast.

Av Eleni Schmidt 22 jan 2006 20:20