"Ung och kåt" sjöng Ebba Grön en gång i tiden och många äldre snörpte på munnen, men jag är snarare "Ung och sjuk" å likt förbaskat så får jag syrliga kommentarer och sneda blickar, fnysningar från PRO-träsket.
De som bokstavligen "skövlar" allt i sin väg, vältrar sig fram på stan, på bussen, i butiker och främst kassan. No mercy. Och alltid denna BRÅDSKA. Tycker lite synd om de, att de känner en sån stress fastän de uppenbarligen gått i pension.
Jag har också pension, i alla fall för tillfället, men jag tränger mig inte före i köer för det. Däremot så kan jag behöva sätta mig eller luta mig en stund lite då och då, då min kropp säger till.
Jag har en dold sjukdom, den syns inte utanpå, men jag försäkrar er: Den KÄNNS! Ska jag behöva bära en skylt kring halsen när jag går på stan med texten:
"Ja, jag är faktiskt sjuk! Jag behöver också vila benen och ryggen ibland. Fastän jag ser glad och till och med fräsch ut vissa dagar och har du riktigt tur så skrattar jag också, så lider jag som fan inuti!"
Sen kom jag på att det är nog inte så bra. För mycket text och många äldre har dålig syn, så jag la ner det projektet. Tänker istället passa på att i allafall be er som läser detta och som känner er träffade om detta:
Jag vill be er äldre, ni som tittar snett på oss unga, som ibland också sätter sig på just den lediga stolen, bänken, eller kanske suckar pustar till och lutar sig mot kassan.
Ta inte för givet att vi bara är slöa, oartiga, trötta och dryga mot er äldre. Tänk lite längre, kanske han /hon har ont, verkligen HAR en anledning till att handla som hon/han gör. Var inte så förbannat snabba på att döma!
Vem vet, vi kanske syns på någon studiecirkel framöver eller rekreationsresa, för jag är trots allt pensionerad jag med, utan rullator och grått hår. Nej, nu ljög jag!
Jag har massor av vita hårstrån.
Jag respekterar dig om du respekterar mig.
Tack och hej från en smärtdrabbad tjej!
Av Åsa Welin 18 okt 2005 19:19 |