Det är fredag och kanske den bästa dagen i veckan. Pusta ut och gå hem för veckan. Kanske ha något att se fram emot ibland på helgen, om inte annat ledigheten. Senare den här dagen är det en intervju på tv med Magnus Uggla som intervjuobjekt. Mamma sitter i samma soffa. På bekvämt avstånd. På tv pratar de om hur artisterilivet går ihop med papparollen. Uggla svarar nåt diffust om att de får väl tycka vad dom vill. Jag hörde inte så noga. Men det gjorde mamma. Popcornen flyger plötsligt från soffan mot teven och det är inte bara en näve hon nöjer sig med. Jävla svin! Fattar du inte att dina barn tittar på dig just nu karljävel! Sen vänder hon sig tårögd av upphetsning till mig.
"Låt dom inte stoppa in nånting i dig Sara! Tyck inte synd om dom."
Varför skulle jag tycka synd om dom? Pinsam situation. Noll vilja att trösta henne. Hur skulle jag förhålla mig nu? Jag är ingen sån tjej. Ingen vill stoppa in nånting i mig, på gott och ont. Jag reser mig upp och går.
Vinet gör henne så. Aningen mer passionerat dramatisk än vanligt. Jag äcklas. Dumt av mig egentligen. Det är ju min stackars mamma jag äcklas av. Som jag tror jag älskar - eller vet, men inte sånna här gånger. Inne på mitt rum hör jag hennes snyftningar innifrån vadagsrummet.
En fredagskväll.
Av Mimmi Karlsson 18 sep 2005 23:02 |
Författare:
Mimmi Karlsson
Publicerad: 18 sep 2005 23:02
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå