USA:s smutsiga byk

Med hjälp av bland annat Hollywood har amerikanarna länge framställt sig själva som de goda grabbarna. Var ondskan än visar sitt fula tryne finns Sjunde kavalleriet redo att gripa in, döda och ställa allt till rätta.

Det är i USA det goda kapitalisten finns. Känsliga, empatiska storföretagare som idogt strävar efter att i första hand skydda landets intressen, inte sina egna. Man påpekar gärna att just USA liksom är skapat för att visa resten av världen vad verklig frihet och demokrati betyder.

För att lyckas med detta måste man dock ägna sig åt permanent historieförfalskning och man börjar då i tidernas begynnelse. Man vill exempelvis få oss tro att passagerarna på Mayflower och dess efterföljare flydde till Amerika för demokratins skull. Skälen var dock uteslutande religiösa. Avsikten var att upprätta Bibelns paradis på jorden, inte skapa demokrati.

Mest har man fått oss att tro att kapitalismen i amerikansk tappning är motsatsen till fascismen och nazismen. Inget kan dock vara felaktigare.

Under första hälften av 30-talet skrev exempelvis tre kända krönikörer i den amerikanske tidningskungen Randolph Hearts flaggskepp Cosmopolitan.

Dessa tre var Benito Mussolini, Adolf Hitler och Joseph Goebbles. Idéerna dessa stod för stämde väl med dåtidens rikaste amerikan, Henry Fords samt andra finansfamiljers, som Rockefeller, Kennedy och Bush ! idéer om en god värld, helst utan judar.

Hearst själv ansåg att regeringen i Washington var det kommunistiska Moskvas verktyg i den fria världen. Medan Hitler stod för frihet och demokrati.

Det var för dessutom Henry Fords bok "The international Jew" som inspirerade Hitler att skriva "Mein Kampf".
Ford och Hitler hade privat ett vänskapligt förhållande.

Samma år andra världskriget bröt ut gav den amerikanske bilkungen 50 000 dollar till Hitler i födelsedagspresent.. Fyra år senare, mitt under den amerikanska regeringens brinnande krig mot Tyskland, tecknade Ford ett hemligt kontrakt med Hitler om att bygga motorn till V2-raketerna med vars hjälp nazisterna trodde sig kunna besegra Storbritannien.

Wehrmachts fordonspark innehöll så många Fordbilar att amerikanska soldater blev förbannade när de upptäckte detta. En vrede som för övrigt rapporterades till Pentagon.

Redan 1937 varnade dessutom den amerikanske ambassadören i Berlin, professor William Dodd, för en fascistisk statskupp i USA: "En klick amerikanska storindustrialister är vilt beslutna att ersätta vår demokratiska stat med en fascistisk. I Berlin hade jag många tillfällen att se hur nära våra ledande familjer står naziregimen."

Judar som flydde från Europa till USA, och som för att bevisa att det inte skulle ligga samhället till last placerade sina förmögenheter på amerikanska bankkonton, släpptes inte in i landet, utan transporterades tillbaka till en säker död i koncentrationslägren. Deras konton konfiskerades och pengarna delades sedan ut som krigsskadestånd till Ford, GM och ITT. GM hade deltagit i utvecklingen av Hitlers Messerschmidt ME 262, det första jetdrivna krigsplanet, mycket snabbare än något allierat plan. ITT skötte telesystemet åt Hitlers regim och armé. Cocacola släckte de tyska ökenkrigarnas törst i Nordafrika.

Ur mitt perspektiv är ett sådant handlande djupt omoraliskt. Att amerikanarna fortsatt i samma stil efter världskriget anser jag bekymmersamt för världens andliga tillstånd.


Förra året publicerades boken "Amerika und der Holocaust". Boken är skriven av forskaren och korrespondenten Eva Schweitzer. Det är i denna bok man kan läsa om ovanstående.

Kontentan är att amerikanarna har en smutsig krigsbyk att tvätta, men att man lyckats dölja detta väl hittills. Fascismen var en ideologi som passade amerikansk industri och dess finansfamiljer väl. Och är så fortfarande. Den amerikanske författaren Norman Mailer menar att USA av idag är "profascistiskt".

Författaren Eva Schweitzer är ingen lättviktare i forskarvärlden. Hon är filosofie doktor i ämnet Amerikanistik. Hon bedriver sin forskning i Berlin och New York och var en av de första som tog sig an de amerikanska statliga arkiv som blev tillgängliga först 1998. Från New York skriver hon för Die Zeit, Berliner Zeitung, Frankfurter Rundschau och tyska upplagan av Financial Times. "Amerika und der Holocaust" litteraturförteckning omfattar 129 boktitlar och ett oändligt antal tidnings- och arkivhänvisningar.

Hon skriver i förordet: "De flesta amerikaner tror att de alltid har stått på antifascisternas sida. Men detta är inte sant. I verkligheten stod Amerikas industriella elit i både antifascisternas och fascisternas tjänst. Medierna tonade ned Förintelsen, nazisterna fick ekonomiskt och ideellt stöd från USA."

Hennes bok har väckt uppmärksamhet utomlands. Dess innehåll har förvånat dem som låtit sig hjärntvättas av Hollywood och andra mediala propagandamaskiner.

Men i det amerikaniserade Sverige har det varit tyst. Såvitt jag kan finna har bara Svenska Dagbladet landets bästa tidning och Aftonbladet som ibland behövs när sanningen ska fram skrivit om Schweitzers bok.

Före jul förra året publicerade SvD en längre artikel om saken. I söndags 31/8-05 kunde man läsa om Schweitzers verk i AB. Själv väntar jag med spänning på hur bombhögern på DN och Expressen ska hantera uppgifterna. Tiga ihjäl eller tillbakavisa dem?

Av Roger Lord 03 aug 2005 13:19