Kosovaserber lyder bojkottmaning

Företrädare för Kosovas serber meddelade efter sitt möte i Prishtina att de ska lyda uppmaningen från Belgrad att avbryta alla kontakter med FN-förvaltningen i Kosova UNMIK.

"Vi har beslutat att lyda det beslut som fattats av statsledningen i Serbien", meddelade Goran Bogdanovic, talesman för Serbiska listan för Kosovo och Metohija, en paraplyorganisation för de serbiska grupperingar som inlett ett samarbete med UNMIK.

Listans ordförande Oliver Ivanovic sa till journalister att han informerat EU:s företrädare om beslutet.

"Belgrad beslutade så vid ett toppmöte igår och vi lyder deras beslut. Därmed tar de i Belgrad också fullt ansvar för vad som händer här. Det underlättar för oss, vårt jobb här blir att stå till tjänst och hjälpa till", sa Ivanovic.

Efter ett morgonmöte i Belgrad uppmanade den serbiska statsledningen igår offentligt, via radio och TV, Kosovaserbernas ledare att genast avbryta sina kontakter med UNMIK.

Utspelet kom sedan UNMIK och Kosovas folkvalda regering offentliggjort att man ska sjösätta ett pilotprojekt för ökat lokalstyre. Det ger ett antal utvalda regioner, däribland ett antal nybildade med serbisk majoritet, ökade befogenheter i en rad områden såsom skola och förskola, socialtjänst, bygglovsutredningar m.m.

Den kontroversiella idén kritiseras av både albaner och serber. Den albanska oppositionen, ledd av den liberale tidningsmannen Veton Surroi och den förra UÇK-ledaren Hashim Thaçi, befarar att projektet legitimerar Kosovas etniska delning. Serbiska företrädare i sin tur rasar då deras krav om serbiska storkommuner längs gränsen mot Serbien inte fått gehör.

"Albanerna ville att endast befintliga kommuner skulle delta i projektet. Vi ville ha våra storkommuner. UNMIK sökte en kompromiss, men en sån är ohållbar eftersom den inte tillvaratar våra serbernas nationella intressen", sa Oliver Ivanovic till journalister i Prishtina.

"Vi har förmedlat vår syn till UNMIK hela tiden. Vi vill ha serbiska etniteter som är livsdugliga ur politiskt, ekonomiskt och invånarmässigt perspektiv", tillade han.

På UNMIK verkade man emellertid helt tagen på sängen av Kosovaserbernas beslut.

"Vi är förvånade av Kosovaserbernas beslut. De har deltagit aktivit i de utskott som förhandlat fram projektet och har inte förvarnat om någon förestående bojkott", sa en taleskvinna för UNMIK i Prishtina i dag.

Den danske UNMIK-chefen Sören Jessen Petersen avvaktar med kommentarer, men lär knappast bli road av utspelet.

"Det är dubbelt. Den serbiska regeringen samarbetar på vissa områden och politiker i Belgrad säger att de är beredda till en dialog med kosovoalbanska ledare. Men Belgrad vägrar att ge grönt ljus för kosovoserberna att delta i de politiska institutionerna. Det är beklagligt, och det begränsar våra möjligheter", klagade Jessen Petersen i en intervju för DN nyligen.

Bojkotten sätter på pottan de moderata albaner som trotsat hård motvind i oppinionen för att förhandla fram projektet med sina Kosovaserbiska motparter och UNMIK.

"Man skrattar åt oss. Man frågar oss varför vi slösat tid att förhandla med Kosovaserberna, besluten fattas ändå i Belgrad", kommenterade Daut Dauti, talesman för Kosovas folkvalda regering.

Den oväntade upptrappningen utgör ett avbräck efter 15 månaders lugn och politiskt samarbete inom Kosovas nya institutioner. Den årliga rapport som FN:s generalsekreterare Kofi Annan avlägger till säkerhetsrapporter innehöll senast idel goda besked både vad gäller demokratiseringen och den ökade rörelsefriheten för alla folkgrupper.

För en utomstående är det svårt att se vad serberna vinner på en bojkott i nuläget. Det förefaller naturligt att ett projekt för ökat lokalstyre i det bittert omstridda Kosova med nödvändighet måste vara en kompromiss mellan serbiska och albanska önskemål. Bojkotten hotar att öka de etniska spänningarna och serbiska minoritetens redan påtagliga marginalisering.

Kosovaserbernas ledare tappar prestige inför både sina egna och albanerna när de så uppenbart låter sig fjärrstyras från Belgrad. Man kan också undra vad Belgrad är ute efter egentligen, som så demonstrativt underminerar Kosovaserbernas ställning.

Möjligen tror man i Belgrad att plötsliga kovändningar är det enda som återstår för att hålla världssamfundet i osäkerhet och fördröja Kosovas förestående självständighet. Emellertid är det en farlig strategi som i längden underminerar Belgrads egen trovärdighet. Det fjärmar serberna från albanerna, ökar risken för våldsincidenter, och gör det i slutändan svårare för Belgrad att hävda fortsatta anspråk på ett Kosova som domineras av stridslystna albaner.

Ett oberoende Kosova framstår i det ljuset som ett mycket bättre alternativ. Det tror i varje fall den FN-stödda tankesmedjan Internationella Balkankommissionen, som nyligen föreslog en modell där Kosova når självständighet steg för steg, och där ett EU-medlemskap finns med som slutmål på sikt. Ett snarlikt förslag framfördes därefter även av den ansedda, oberoende tankesmedjan International Crisis Group ICG, där ett flertal europeiska statsmän ingår.

"Jag tror att vi når en lösning med en villkorad självständighet för Kosova inom loppet av ett år", bedömmer Alex Andersson, talesman för ICG i Prishtina.

Enver Hoxhaj, parlamentsledamot och professor i filosofi vid Prishtinas Univeristet, anser att beslutet att bojkotta FN-styret i Kosova tyder på ökad desperation i Belgrad.

"Jag tycker att Kosovaserberna borde satsa på integration i det nya Kosova i stället", säger han, och tillägger:

"Belgrad har legitima intressen vad gäller deras ställning här, den serbiska kyrkan osv. Det tror jag alla förstår. Men vad gäller frågan om Kosovas framtida status, så borde Kosovaserberna inte satsa på några vilda hästar i Belgrad. Det har historiskt bara lett dem i fördärvet."

Av Shqiptar Oseku 24 jul 2005 10:41