I media beklagar många av dagens kändisar att vanligt folk springer omkring som paparazzis och smygfotograferar dem med sina mobiltelefoner. "Vi vill vara ifred!", säger kändisarna och Charlotte Perrelli säger till en Aftonbladets reporter att hon känner sig "som an apa". Om man ska tro på vad kändisarna säger till Aftonbladet , upplever de fotograferingarna som "påfrestande och kränkande". Men verkligheten är en helt annan sak. Kändisar, och särskilt de unga nya dokusåpakändisarna ÄLSKAR att bli fotograferade! De gottar sig i uppmärksamheten och att detta skulle "störa dem" är inte bara en lögn. Det är påhittat för att de ska uppmärksammas ännu mer när tidningarna skriver om dessa smygfotograferingar!
Jag har varit en s.k. "kändis" i Sverige sedan 1984. Jag har gått igenom hela paketet d.v.s. kurvan av uppbyggnaden i medierna, nedslagningen och återuppbyggnaden - kalla det vad ni vill. Under den tiden har jag vid många tillfällen råkat ut för smygfotograferingar - den senaste inträffade bara för några dagar sedan. I början, för många år sedan, blev jag förbannad och gick fram till "fotografen" och påpekade att de kunde ha frågat mig först, men efter några gånger insåg jag att det här var en del av det offentliga livet som jag valt och att jag inte hade rätt att säga till folk att de inte får fotografera mig. De enda gångarna då jag känt mig obekväm var när folk ville ha autografer - det upplevde jag som jobbigt och det gör jag fortfarande därför att det alltid finns någon som ser på och inbillar sig att man "tror att man är någonting" bara för att man blivit ombett att skriva en autograf. Men samtidigt som man ville slippa dessa påtittare ville man inte svika den som artigt bett om en autograf. Jag förstår inte varför folk vill ta foton på mig eller varför de vill ha min autograf, men jag har lärt mig acceptera att det inte är så jävla farligt och att som känd person i media måste man ställa upp på detta. Jag kan heller inte förneka att det finns en liten aning av skön känsla i att man känner sig uppskattad. Många erfarna kändisar jag känner delar mina uppfattning ungefär som jag skrivit ovan. Lilla Babs, Jan Malmsjö, Loa Falkman och Lisa Nilsson tycker att man alltid ska vara vänlig och tillmötesgående mot allmänheten. Doktor Alban, Bert Karlsson och Åke "Babsan" Wilhelmsson tycker att man MÅSTE ställa upp - det ingår i kändiskapet. Men många av dagens yngre kändisar kör någon slags dubbelspel, både mot medierna och allmänheten. De säger att det är jobbigt, men innerest inne älskar de uppmärksamheten.
Dagens unga kändisar, och särskilt dokusåpafolket består av mycket större och råare exhibitionister än vi äldre någonsin varit när vi var yngre. Kanske beror detta på att vi var mindre i antal och att det fanns en bättre samförstånd mellan kändisar och skvallerfotograferna. I dag slåss kändisarna om plats i strålkastarljuset. De är många och idag har medierna råd att välja mellan dem. De som blir uppmärksammade gottas under den dagen då de står på löpet eller i tidningen. Det finns en ung dokusåpakändis som jag väljer att inte nämna som råkar ha mitt mobiltelefonnummer. Då och då får jag ett sms som lyder "Kolla Expressen i dag - det står om mig!". Det finns en mognadesprocess som alla kända personer måste gå igenom. De unga saknar erfarenhet och de , till skillnad från oss äldre, inbillar sig ofta på fullaste allvar att hela det svenska folket engagerar sig i dem just den dagen det står om dem på löpsedlarna. Men sanningen är att svenska folket har annat att tänka på och skiter i dem! Det finns dock alltid en och annan som intresserar sig och det är dessa som smygfotograferar kändisarna. De är helt ofarliga.
Den f.d. dokusåpatjejen och numera programledaren Emma Andersson säger så här: "Det är jobbigt när folk inte frågar. Det händer hela tiden. Alla respekterar inte att man inte alltid vill fotograferas". Men Herregud Emma du har ju slitit häcken av dig för att bli kändis. Du älskar ditt kändisliv. Utan det skulle du troligen dö! Varför kan du då inte erkänna att du gottar dig i uppmärksamheten? Om du är störd av detta skulle du ju leva ditt privata liv på diskretare platser än Sturehofs uteservering där du vet att förbipasserande folk ser dig. Om de går förbi dig utan att titta blir du innerest inne lite ledsen över att de inte kände igen dig. Å det du älskar mest är när du sitter med dina kompisar och det kommer någon fram och vill ha en autograf. Då blir du häftig inför dina kompisar och det älskar du! Om då en och annan smygfotograferar dig får du acceptera att det är en del av det livet du valt att leva. Detta gäller i högsta grad även dig Charlotte Perrelli och dig Olinda och även dig Carolina Gynning, och alla ni andra unga kändisar. Sluta älta om hur ni känner er som "apor". Och kom ihåg detta : Den dagen folk INTE vill smygfotografera dig - den dagen kommer ni att önska att de gjorde det!
Av William Butt 28 jun 2005 15:00 |
Författare:
William Butt
Publicerad: 28 jun 2005 15:00
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå