Det här är närmast regel inom politiken. Vänder världsekonomin uppåt och därmed påverkar vår ekonomi är det regeringens förtjänst. Politiska motståndare, tidigare regeringars försummelser eller världskonjukturen står däremot för allt som gick snett.
Tsunamikatastrofen på annandagen föll emellertid utanför ramen. Det gick inte att skylla på vare sig politiska motståndare eller världskonjukturen. Regeringen var naken och ensam när allt ballande ur.
När Persson och Freivalds, mätta och dästa efter julmat och teaterbesök, äntligen behagade uppsöka sina tjänsterum, fast med någon dags fördröjning, tog man över kommandot. Och det rejält. Presskonferenser flera gånger dagligen där Persson, Freivalds och deras politruker framhöll sitt eminenta ledarskap och den kontroll man hade äver situationen.
"Den thailändska sjukvården är av hög klass, fullt jämförbar med den i Sverige" skalderade Laila Freivalds, som försvar varför inga sjukvårdsteam sändes omedelbart. Resebyråernas alarmsignaler och svenska läkares nödrop från Thailand bemöttes med hånfull arrogans och tom illa dolda hot från utrikesministern. "Du skall passa Dig, Du skall passa Dig noga" hotade vår humanistiske utrikesminister, Fritidsresors Lottie Knutson, då hon framförde kritik mot regeringens tafatthet. Vi vet bäst var regeringens hållning. Ni andra fattar inte ett smack. Så håll truten. Efter några dagar, då situationen blev allt pinsammare, vägrade dock regeringen, inte helt förvånade, att ställa upp på presskonferenser. Det fick andra göra.
I förra veckan kom så Katastrofkommissionens rapport som brutalt bekräftade regeringens försummelser. Ansvarsfördelningen var oklar, organisationen bristsfällig och varken ministrar eller ledande tjänstemän klarade att mobilisera beslutsamhet, snabbhet och improvisationsförmåga.
"Förseningen i sjukvårdsinsatsen har orsakat drabbade svenska medborgare avsevärt lidande". Det är kommissionens slutsats.
Vad är då utrikesministerns kommentar till allt detta. Jo, så här låter den i all sin ynkedom: "INTE MITT BORD".
Något politiskt ansvar för misslyckandet kommer naturligtvis inte att utkrävas av vare sig Persson högste ansvarig men inte heller av Freivalds näste i hackordningen. Där har vi en härlig svensk tradition som säger att svenska sministrar endast kan avgå om man köper Toblerone på statens kontokort eller om man bryter mot rörelsens moraliska - men fullt lagliga - regler. Men efter ett par år brukar man ändå vara tillbaka.
Men det allvarliga med hela historien är att det inte händer någonting. Trots det inträffade och att åtskilliga utredningsförslag sedan många år funnits färdiga att omsättas i praktiken. Sverige har samma usla beredskap idag som på annandagen. Och med samma uppsättning personer dessutom.
Vi får bara hoppas att statsministern kan förmås att avbryta sitt helgfirande och att utrikesministern inte behagar gå på teater om ytterligare en katastof inträffar.
Arma svenska folk.
Av Lars Nilsson 15 jun 2005 16:54 |
Författare:
Lars Nilsson
Publicerad: 15 jun 2005 16:54
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå