Ideologisk kärlek

Jag vill älska honom. Han med orden, orden som flödar över de mjukt formade läpparna och slutar i ett leende, alltid i ett leende. Jag vill känna hur den minsta vidröring från honom blir till jordskalv inombords, jag vill känna hur hjärtat slår i hundrasjuttifjärdedelars takt när han andas nära mig och inom mig. Jag vill älska honom. Han med alla svaren på mina frågor, han som får mig att förstå mina egna mörka djup och branter. Han med de vackraste tankarna, med de mest skimrande drömmarna och visionerna, honom vill jag älska.

Men

Jag kan inte kyssa hans tankar, kan inte smeka hans funderingar. Jag kan inte, vill men kan inte kan inte förmår inte orkar inte älska hans intellekt.

Av Julia Larsson 03 apr 2005 22:47