Att ångra sig efteråt gills inte

Det verkar som om debatten kring ämnet våldtäkt aldrig tycks ta slut i detta samhälle och i synnerhet inte här på Sourze, varför det är dags för mig att ånyo skriva i ämnet. Det verkar också som om när jag skriver i ämnet många blir upprörda och skriver konstiga och ibland fåniga kommentarer emedan, när andra skribenter skriver ungefär samma sak som jag skrivit länge här, att kommentatorerna är positiva till texterna ! Det senaste exempel på detta är kommentarerna till en artikel av Nils Erik Olsson med rubriken "Falska våldtäktsanmälningar". Vi läser nu dagligen om våldtäkter i Sverige och som jag skrev i en artikel nyligen tycks det Kungliga Svenska Riket ha blivit ett riktigt j-vla våldtäktsland! Fattas nu bara att kvällstidningarna börjar var sin "våldtäktsbilaga!"

En av de som kommenterar under Nils Erik Olssons artikel ställde frågan om några av de falskanmälarna någonsin blir straffade. Han hänvisade till brottsbalken där man kan straffas för mened. Men när en kvinna anmäler en man falskt för våldtäkt kallas inte saken för mened. Mened handlar om ett medvetet falskt vittnesmål och det är bara ett vittne som kan åtalas för mened. En målsägande kan inte åtalas för mened, men han/hon kan åtalas för vad som kallas för falsk angivelse. Av de fyrtiotal fall där män fått resning och blivit friade från våldtäktsdomar på senare år har, såvitt jag kan bedöma av domstolsarkiven, endast en kvinna blivit dömd för falsk angivelse. I de övriga fall har inga förundersökningar inletts, dels på grund av att de falska anmälarna varit släkt med den dömde och den dömde förlåtit henne och inte velat upprätta en polisanmälan och dels på grund av att det har varit svårt att bevisa om kvinnan verkligen ljugit med uppsåt. När ett mål läggs ned med motiveringen att "brott kan ej styrkas" är det praktist taget omöjligt för en åklagare att gå vidare och åtala anmälaren utan att han har bevis för att anmälaren gjort sig medvetet skyldig till en brottlig anmälan.

Vi kan åtminstone vara överens om en sak, nämligen att våldtäktsdebatten har gjort att vissa kvinnor känner sig våldtagna ibland när saken egentligen inte var en våldtäkt enligt lagens mening. Jag syftar på de kvinnorna som hamnar i säng med en man och sedan ångrar sig efteråt. Ni feminister som tror att det där handlar om våldtäkt är helt ute och cyklar. Jag har diskuterat våldtäkt ganska noga med två av Sveriges mest erfarna domare som båda talat om för mig att våldtäkt handlar om ett samlag som med tvång inträffar mot kvinnans vilja i det ögonblicket då samlaget inträffar, d.v.s. om en kvinna går med på samlaget när det inträffar kan hon inte komma senare och anmäla en våldtäkt oavsett hur hon än känner sig kränkt efteråt. Om en kvinna ger sitt samtycke till ett samlag måste man rimligtvis konstatera att mannen tror i det ögonblicket att det är okej att genomföra samlaget? Han har därför inte begått något brott. Problemet i Sverige är dock att feministerna har vänt och vridit på debatten såtillvida att många tjejer tror att de "blev våldtagna igår" trots att de faktiskt , i nyktert eller onyktert tillstånd var med på noterna i det ögonblicket när samlaget skedde. Sen kan man förstås, som i ishockeyspelarnas fall, diskutera moralen i mannens beteende, men moral och juridik skall inte blandas. Problemet i Sverige är dock att domstolarna ofta avkunnar moraliska domar under juridikens täckmantel

Jag vill klargöra en sak. Jag står inte alltid på männens sida. Jag står även på kvinnors sida men endast när de verkligen blir våldtagna och när männen undkommer straff. Det finns dock inget brott som är värre och mer kränkande än att bli falskt anklagad för våldtäkt. Det här med falska anmälningar är en naturlig biverkan av det verkliga problemet. Det är bara att det blir alltför ofta att kvinnor, påverkade av debatten som till 90 handlar om att männen är grisar och kvinnor är stackare, anmäler män på fel sätt. Inte nog med detta utan ett annat problem handlar om hur sjukhuspersonal och polisen själva upprättar våldtäktsanmälningar när en kvinna är ledsen efter att ha haft sex med någon. I ett fall som jag läste nyligen protesterade en kvinna våldsamt mot polisen och sjukhusets omvändning av det hon varit med om till våldtäkt. "Det var ingen våldtäkt. Det är ju NI SOM SÄGER ATT JAG BLEV VÅLDTAGEN" utbrast hon enligt förundersökningsprotolollet, Men efter att polisen upprättade en anmälan, och kvinnan plötsligt blev påverkad av sin omgivning, började hon vända och till sist trodde hon själv att hon blivit våldtagen! Målet slutade med att mannen dömdes oskyldigt, men blev friad senare genom resning när kvinnan kontaktade Högsta Domstolen och berättade som det var.

Debatten kommer att fortsätta. Den kommer att bli hetare och hetare, och ju hetare den blir desto fler våldtäkter kommer vi att läsa om och desto fler våldtäktsoffer kommer att gå utan upprättelse och desto fler oskyldiga män kommer att dömas. Och förresten - det där med en Våldtäktsbilaga i kvällstidningarna - det var väl ingen dum idé, eller hur?

Av William Butt 22 feb 2005 19:35