USA för svagt för att anfalla Iran

För att åtminstone försöka ta ett helhetsgrepp om läget i Mellanöstern intervjuades Anders Hellner, mellanösternexpert vid Utrikespolitiska Institutet och Överste Jan Mörtberg, chef för strategiavdelningen vid Försvarshögskolan.

Det visar sig att den politiska experten och den militärstrategiske experten inte har helt och hållet samma bild av läget. Men det som är mest anmärkningsvärt i denna artikel är att USA enligt den militäre experten är för militärt svagt för att kunna angripa Iran.

Vad är det egentligen som händer i Mellanöstern just nu?

- Det har ju alltid hänt mycket i Mellanöstern men just nu har USA till en liten del av idealistiska skäl och framförallt på grund av ett upplevt säkerhetshot bestämt sig för att rycka undan grogrunden för terroristerna i de slutna odemokratiska samhällena i den muslimska världen. Det har de bestämt att de ska göra genom att "injicera demokrati" men också genom militära interventioner som den i Afghanistan och Irak. USA stödjer i och för sig också just sådana samhällen, se till exempel Saudiarabien, men de gör det därför att de tycker att alternativet, en gudsstat av den modell som al-Qaida vill ha, är värre. Man ska inte underskatta Bush, den amerikanska administrationen har en plan, säger Anders Hellner, mellanösternexpert vid Utrikespolitiska Institutet

Anders Hellner som följer utvecklingen i regionen menar att det finns klara kopplingar mellan Syrien och motståndsrörelsen i Irak. De syriska och irakiska Baathpartierna är i grunden också systerpartier. USA har också tydligt markerat mot den syriska inblandningen i Irak.

Men Jan Mörtberg, chef för strategiavdelningen vid Försvarshögskolan menar att Syrien aldrig kommer bli angripet av USA.

- Syrien är inte aktuellt över huvudtaget. Men däremot Iran. Och jag har oerhört svårt att tro att Syrien skulle ställa upp för Iran. Det finns en historia av allianser i den här regionen men de har aldrig fungerat. Syrien är ju dessutom beroende av väst. Syrien har egentligen tre nationella mål. Det första är att behålla kontrollen över Libanon, och spåren efter bombattentatet i Libanon pekar också mot Syrien. Det andra målet är att få fred med Israel men inte till priset av det tredje målet som är att få tillbaka Golanhöjderna som Israel erövrade 1967. Dessutom kolliderar Irans och Syriens intressen i Irak. Syrien vill inte ha en religiös shiamuslimsk stat i Irak. Men de har gemensamt intresse när det gäller kurderna. Varken Syrien eller Iran vill ha en självständig kurdisk stat. Överhuvudtaget är det mer eller mindre kaos i hela regionen på ett sätt som gör det svårt att bedöma vad som kommer att hända, säger Jan Mörtberg, chef för strategiavdelningen vid Försvarshögskolan.

Finns det också kopplingar mellan Iran och den irakiska motståndsrörelsen?

- Nej, det tror jag inte. Iranierna är shiamuslimer. De skulle inte stödja den sunnimuslimska motståndsrörelsen i Irak. Iran ser nog med tillfredsställelse på den nuvarande utvecklingen i Irak där ju shiamuslimerna fick en majoritet av rösterna i valet. De som nu får makten i Irak är samma skrot och korn som de som har makten i Iran. Men visst, det skulle ju kunna vara så att de även stödjer motståndsrörelsen, det finns inga logiska resonemang som håller därnere, det finns ingen logik i det här området, säger Anders Hellner.

Nu har Iran och Syrien förklarat sig vara i en enad front mot USA, hur kommer det sig?

- De har gemensamma intressen, typ "fiendens fiende är min vän." Iran säger sig vilja hjälpa Syrien om de blir hotade. Men vad de säger i klartext är att USA hotar deras nationella oberoende. Och det gör de också. De har ju sett hur det gick i Afghanistan och irak. De får passa sig, för USA kommer att trycka till dem, säger Anders Hellner.

Men om USA ändå angriper något av länderna och de utlöser sin påstådda allians, vad händer då? Återigen gick frågan till Anders Hellner.

- Jag har svårt att se att de kan göra så mycket. I Iran är det tämligen uppenbart att folket vill bli av med regimen. Det är likadant i Syrien. Där är det dessutom någon form av generalsstyre. Presidententen har nog inte så mycket att säga till om.

Anders Hellner diskuterar också de iranska och syriska militära alternativen men finner dessa väga alldeles för lätt.

Om USA till exempel bestämmer sig för att slå ut Irans kärnkraftsanläggningar, då tror han att Iran avstår från vedergällningar.

En iransk vedergällning med attacker mot oljetankers i Persiska viken, robotattacker mot den stora oljedistributionsanläggningen i al-Khubar i Saudiarabien, och ett försök till avspärrning av Hormuzsundet skulle förvisso, menar han skaka om världen ekonomiskt och ställa till med tillfälliga problem för USA, men det skulle ändå bara påskynda regeimens fall. Något de rimligen inte borde vilja. Å andra sidan menar Anders Hellner, mellanösternexpert vid Utrikespolitiska Institutet att regimerna i den här regionen ofta handlar irrationellt.

Men Jan Mörtberg håller inte alls med, vilket känns lite förvånande. USA beskrivs ju ofta i media och av amerikanska neokonservativa tänkare som världens enda sheriff som ska hålla koll på bovarna i byn. Men klarar sheriffen av sitt jobb?

Överste Jan Mörtberg, chef för strategiavdelningen vid Försvarshögskolan tror inte alls att USA kommer att anfalla Iran, eller ens landets kärnkraftsprogram.

- Jag tror inte det går att komma åt dem. Det är inte att tänka på att göra som när Israel anföll Osirak-anläggningen i Irak 1981. Irans anläggningar ligger insprängda i berg, säger Jan Mörtberg.

Hur ska de göra i så fall? Ska de invadera Iran?

- Det kan de inte. USA har inte tillgång till den militära kapaciteten. De har helt enkelt inte tillräckligt med resurser för att genomföra något sådant. Jag tror att USA får acceptera att Iran får kärnvapen precis som de har tvingats acceptera att Nordkorea har kärnvapen. Det blir ett sorts status quo, säger Jan Mörtberg.

Men vi lever ju i en så kallad unipolär värld med en enda supermakt, en supermakt som i en sådan världsordning ensam ska stå för världens säkerhet men denna supermakt klarar inte att invadera en medelstor stat, är inte det ganska anmärkningsvärt?

- Jo, det är inte alls bra. Det är faktiskt väldigt osäkert. Världen är inte alls säker, avslutar Jan Mörtberg.

Arvid Fallström


Källor: Intervjuerna gjordes för Klirr, en studenttidning utlagd på JMK:s intranät den 17/2-2005.

Av Arvid Fallström 21 feb 2005 16:12