“Han tog mig. Han tog min oskuld."

Dimman framför hennes ögon tätnar. Det känns som ett sömnliknande tillstånd, där alla sinnen fortfarande fungerar. Genom sin dimmiga syn ser Sara hur mannen över henne sliter av hennes kläder, plagg för plagg.

Efter att ha drogats under en fest blev hon nyligen grovt våldtagen och trots att hon inte ens polisanmält övergreppet lever hon nu under ständigt dödshot från gärningsmannens sida. Sara är 14 år gammal.

Vi befinner oss i en medelstor svensk stad i början av Februari. Regnet smattrar mot caféfönstrets ruta och gråten ligger i luften. Sara som går i åttonde klass på högstadiet är livrädd för att prata med mig. Hon skakar nästan oavbrutet och får hela tiden stöd av sin närmaste vän och hennes syster.
- Jag vågar knappt gå ut längre. Det känns som jag ständigt är bevakad, att de ser varje steg och rörelse jag tar. Sara var ute och drev omkring på stan med sina närmaste vänner en fredagskväll strax innan jul. De hade just skolterminen och var på gott humör men i brist på saker att göra hängde de på stan som många andra ungdomar i deras ålder. När en i tjejgänget plötsligt fick ett samtal från en kompis om att en bekant skulle ha fest krävdes ingen större diskussion för att åka dit.

Väl på festen i en lägenhet nära Saras egna bostadsområde visade det sig att åttondeklasstjejerna möttes av ett halvdussin killar i “22-26 årsåldern typ" som på olika sätt och genom olika kontakter bjudit dit flera olika grupper av tonårstjejer.
- De hade sprit, cider och vin i alla fyra rummen. Han som bodde där var öppen och glad och bjöd på drinkar hela
tiden. Det var skitbra stämning och vi dansade i vardagsrummet i flera timmar.

När festen börjat avta i tempo märker Sara plötsligt hur förvirrad hon börjar bli. Hon känner sig snurrig och får
problem att röra sig från den soffa hon sjunkit ner i.
-Det kändes som ett sömnliknande tillstånd, där alla mina sinnen fortfarande fungerade. Där låg jag och såg hur han slet av mig kläderna utan att jag kunde göra något riktigt motstånd. Han log när han drog ner mina trosor.
Jag ser ständigt hans smilgropar flygande över mig medan han tog mig. Han tog min oskuld.

Saras ryckiga skakningar har övergått i gråtande och hennes vänner tröstar och lugnar henne. Tjejgänget har under den aktuella vinterkvällen drogats av männen på festen och den enda av de tre tonårsflickorna som inte
tappade medvetandet och minns något av kvällens händelser är Sara.

Hon är det levande beviset på de fruktansvärda övergrepp som ofta passerar ouppmärksammat förbi samhällets
fokus. Inte för att de ignoreras, utan för att de tvingas till tystnad och hotas av gärningsmännen. Två dagar efter våldtäkten dyker gärningsmannen upp vid hennes skola och hotar Sara till livet. Hans tydliga budskap är att hennes liv är i direkt fara om några som helst myndigheter får reda på vad som hänt. Den runt tio år äldre gärningsmannen berättar öppet för Sara att han tidigare varit straffad för sexualbrott och hellre skadar henne än att återigen hamna i fängelse.

Hoten fungerar och Sara har än idag, två månader senare, inte vare sig polisanmält våldtäkten eller berättat för sina föräldrar om händelsen.
- Jag är livrädd för att de ska skada mig, han har massa farliga kompisar som är kapabla till vad som helst.
Saras vänner berättar för mig att de senaste månaderna varit som en enda lång chockperiod där de upprepat fått lova sin vän att inte berätta om den tragiska händelsen. De berättar att deras farhågor om sin och sin väns säkerhet går före allt, även före att eventuellt kunna skydda ett
framtida offer från samma gärningsman.
- Det finns liksom inget stöd i systemet för dem här tjejerna som utsätts på olika sätt. Man visar för dålig förståelse och ger bristfälligt stöd till utsatta tjejer som inte själva kommer gråtande till skolpersonal eller socialtjänst, säger Saras väns äldre syster som sitter med oss som
moraliskt stöd.

Hennes uppfattning är att väldigt många unga flickor utnyttjas sexuellt av jämnåriga och äldre killar men anmäler inte brotten på grund av påtryckningar från gärningsmännen och deras vänskapskrets. Hon säger sig
känna till flera andra fall av sexuella trakasserier och utnyttjanden där tjejerna både av rädsla och skam inte tagit ärendet till sociala myndigheter eller polis.
- Ingen ser dem här tjejerna, för de vill inte synas. Jag hoppas att fler ansvariga föräldrar, lärare och myndighetspersoner börjar se sig närmare omkring för att hitta dessa lidande tjejer. Mörkertalen för unga tjejer som drabbas av sexualvåld är skrämmande, det är jag helt övertygad om. Någon måste stiga in i dessa flickor liv
innan det är för sent, innan de tar sina liv eller mördas.

Ett par sekunder senare försvinner flickorna ut i regnet igen. Deras samtal med mig var ett rop från mörkret på hjälp. Är du helt säker på att inte någon i din omgivning drabbats men inte vågar eller kan berätta om det?

Saras namn är med respekt för den drabbades säkerhet fingerat.

Av Markus Hankins 08 feb 2005 10:37