sourze.se

Samhällets ansvar

"Det krävs ett helt samhälle att uppfostra ett barn". Det läste jag för ett tag sedan. Och jag håller med så mycket att det nästan brinner inom mig. Det är en insikt som fler borde vara medvetna om.

Politiker pratar om längre fängelsestraff. Tre år ska bli fem. Det ska bli isoleringscell hit och besparing på personal hit. Istället satsar man på övervakningskameror. De tror att två år till i en liten klaustrofobisk fyrkant ska få brottslingar att bli goda och harmlösa. Det funkar inte så.

Jag tror inte på hårdare straff och jag tror inte på dödstraff heller. Jag tror inte att tiden har en särskilt stor betydelse, när man hamnat så snett och har begått ett brott. Det är som att sätta ett litet plåster på ett stort och varigt sår, som man vet måste bandas om, fastän man inte gör det med motiveringen "Plåstret hjälper faktiskt lite grand".

Satsa på hjälp, på att sprida information, på att anställa fler psykologer och kuratorer. Förebygg problemen istället. Vad hjälper det när brottet redan begåtts, när man kunde förebyggt det? Varför inte agera i förebyggande syfte istället när det redan hänt? Varför vänta tills kannan kokar över, när man kan ta av den från plattan?

Det är det som jag menar med "det krävs ett helt samhälle att uppfostra ett barn". Satsa på att jobba med barn från allra första början. Från och med den dagen då de föds, ska samhället vara beredd på att ge barnet all stöd och hjälp det behöver. Stöd måste komma från alla håll och kanter, och man ska prata med barnen, prata med familjerna. Agera om något verkar misstänkt eller om barnen inte mår bra. Oavsett klass eller bakgrund.

Jag tror att om varje barn fick leva i en trygg familj, bland människor som älskade den, om den hade en varm säng att sova i, mat att stoppa i munnen, en lärande skola att gå til varje dag, samt ett forum där den fick diskutera och ta ställning till olika situationer och frågor. Vad skulle gå snett?

För egentligen är väldigt många av de som hamnar i kriminalitet sådana som kommer från brokiga barndomar, som inte blivit tillräckligt älskade, fått tillräckligt med stöd, inte blivit informerad om vad som är rätt och vad som är fel.

Därför anser jag att regeringen och samhället i första och allra viktigaste hand ska fokusera på att ge varje individ en bra start och bra möjligheter och framförallt kärlek. Jag frågar mig då, Sveriges statsmän, skulle vi behövt satsa på dyra övervakningskameror och längre fängelsestraff?


Om författaren

Författare:
Fjäril

Om artikeln

Publicerad: 24 jan 2005 21:23

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: