USA, go home! - England, ta ert ansvar!

Chagos, en ögrupp mitt ute i havet söder om Indien, lyder "troligen" under brittisk regering. Jag säjer troligen för det låter inte som om man tar hand om sina undersåtar!

I mitten av 60-talet ville USA hitta en ö utanför USA för en strategiskt militärbas. Man fann en brittisk ö som britterna inte vill släppa ifrån sej då det finns en utrotningshotad art av sköldpaddor där, men ingen befolkning alls. Som alternativ hittade man ögruppen Chagos och knackade på hos den brittiska regeringen för att be om att få köpa dessa öar. Den brittiska regeringen såg en möjlighet att tjäna grova pengar. Det finns urinnevånare här men inga sköldpaddor! Chagos leasas nu ut för flera miljoner plus tillgång för britterna till det amerikanska vapensystemet Polaris. Avtalet löper i 50 år med förlängningsrätt.

USA kräver att öarna ska vara tomma på innevånare. Hur tömde man öarna? Brittiska regeringen skrev 1965 ett dokument om att de som bodde på öarna bara var där som tillfälliga arbetare och beskriver de som Tarzans och Janes och Robinson Fredagar. De dolde att det folk som bodde där hade bott där i mer än sex generationer. Ett samhälle med kyrka skola och fullt uppbygd social miljö och arbetsplatser! Det nämns i dokumenten att det skrivs för att FN inte ska kunna göra något.

I dag finns det på Chagos 2000 militärer, marin och flera militära landningsbanor, som använts för USAs militära operationer de senaste åren. Det finns ingen civil befolkning kvar där. Hur fick man ut alla civila från ön?
Jo, man började med att de som lämnat ön inte fick komma tillbaka! En kvinna som är i 60 års åldern berättar att hennes baby blev sjuk och att hon, hennes man och deras barn åkte till ett sjukhus på Mauritius där babyn dog.
De fick sedan veta att deras ö var såld och att de inte fick återvända hem. Hennes man fick ett slaganfall och dog.
Kvinnan och barnen satt nu utan ägodelar och lämnade helt åt sitt öde.

Nu skulle USA in på ön och hur göra? De plantage och företag som fanns köptes av brittiska intressenter och lades ner! Man stoppade all trafik till öarna så de inte kunde få sockar, salt och medecin. En amerikansk hög militär bestämde att man skulle "börja med hundarna".
Man gick från dörr till dörr och samlade ihop familjers älskade husdjur och gasade ihjäl de med amerikanska militärfordon och sade till familjerna att det var deras tur nästa gång! I början på 70 talet tömde man öarna totalt. Män, kvinnor och barn föstes till hamnen och lastades på ett fartyg. De hästar som fanns på öarna ansågs mera värdefulla än befolkningen och fick färdas under däck.
Kvinnor och barn fick sitta på däck i gassande sol på säckar med fågelskit under flera dagars resa. De fick inte ta med sig någonting mer än en väska per familj. De fick lämna allt annat de ägde! Fartyget lade till vid en annan brittisk ö, Mauritius, där det fanns en husanläggning utan el och vatten och inga dörrar eller fönster till byggnaderna. Det fanns ingen mat och ingen uppbyggd social miljö, inte ens en madrass att sova på. Den lokala befolkning som fanns där pratade bara engelska och Chagossianerna talade bara kreolska och hade liten eller ingen utbildning. Folket dog av misär och sjukdom! De begick självmord eller till och med försökte simma tillbaka! Hela familjer tog kollektivt självmord. Var var FN?

När advokater började rota i det här fick brittiska regeringen kalla fötter och sände ut en man med ett engelskt dokument och en påse med pengar till familjerna som fick sätta sitt fingeravtryck på ett engelskt dokument som ingen av de kunde läsa eftersom de talar fransk-kreolska. Det var bara matpengar och de var hungriga och tog emot varje slant de kunde få. De var redan skyldiga pengar för mat och låg i skuld. De skrev under att de inte ville ha mänskliga rättigheter.

Dessa människor sitter i dag, 30 år senare, fortfarande och väntar på hjälp utifrån. De försöker i dag med alla medel att påverka och kräva tillbaka rätten till sin hemö.

Filmade dokument som visades:
1957, Idylliskt fungerande lantbruks samhälle med kyrka och skola.
1971, de sitter på sin nya ö i misär.
2004, de sitter i samma misär och bara väntar!

De äldre intervjuas och de visar sina familjefoton de fick med sig - hela släkter som alla fötts på Chagos. Det har aldrig funnits några tillfälliga arbetare på öarna. De har bott där i så många generationer att de inte vet var de bodde innan dess. De är brittiska undersåtar och jag minns hur mycket pengar britterna la ner på militära aktioner för sin engelska befolkning på Falklandsöarna. Falklandsöarnas population var mycket mindre och hade varit där mycket kortare tid. Chagos hade 3000 innevånare som bara skyfflades iväg! Det här är ingen svårgripbar landstvist som i andra länder där det pågått krig i flera hundra år. Det här är helt enkelt en massdeportering gjord i nutid av brittisk regering för att tjäna grova pengar.

"Skicka iväg negrerna, skriv falska dokument som ingen någonsin kommer att få veta något om. Skriv att det bara fanns fiskmåsar på öarna."

Befolkningen sitter i sin deportering och sjunger:
- Vi är olyckliga. Vi vill åka hem till vår ö. Vi vill sätta blommor på våra förfäders gravar. Sänd detta budskap till hela världen.

Så vacker och olycklig text som griper mej i hjärteroten. Jag sjunger nu deras visa. Hjälp till och sjung med!

Länk: chagossupport.org.uk
Länk: commondreams.org
Länk: commondreams.org

Av Suzanne Ek 21 dec 2004 11:45