Ja, jag var själv på Råsunda. Ja, jag såg kravallerna. Nej, jag stod inte i AIK-klacken då jag är Hammarbyare och stod på rakt motsatt sida. Det som pressen skriver efteråt består dock mest av överdrifter och skitsnack.
Det talas om det värsta som hänt svensk fotboll. Alla skriver om de fruktansvärda kravallerna. Det värsta som hänt svensk fotboll? Så fan heller. För er som inte är insatta inom fotbollen, och då huliganismens värld, rekommenderar jag en titt på www.sverigescenen.com. Kolla under Scenen År för År, som innehåller rapporter från allt sportrelaterat våld från slutet av 80-talet och framåt.
Läs igenom det som står där, och ta sedan ställning till "det värsta som hänt", "de värsta kravallerna" och så vidare. Det som hände på Råsunda var ingenting. Uppretade supportrar går till attack, slåss i tio minuter, sedan lugnar det hela ner sig igen.
Kolla hur det gick till förr i tiden. Folk slogs på innerplan efter matcherna. En div1-match i hockey kunde urarta till rallarslagsmål. Det placerades bomber under fotbollsplanerna. Kom sedan och säg att det INTE var värre förr.
Jag själv slåss inte när jag går på fotboll. Jag står dock i klacken och skriker fram mitt lag till seger. Jag tycker inte att våld och idrott hör ihop, eller ska höra ihop. Dock blir jag sur när jag läser rena felaktigheterna i pressen, och får höra alla PK-journalister stämma in i en kör som kräver hårdare åtgärder, hårdare tag mot rötäggen och så vidare.
Nu lite om läktarkultur, vad "klacken" är, och varför barnfamiljer absolut inte bör stå i klacken:
Varje gång man ställer sig mitt i en klack så tar man en kalkylerad risk. De människor som är potentiella bråkmakare står oftast i klacken. De som eldar pyroteknik gör också det. De som krökar till innan match står där. De första två kategorierna är en liten minoritet, den tredje är rätt stor. Det är något som de flesta fotbollsintresserade vet om.
Har man små barn ska man inte stå i klacken, eller stå i utkanten av den. Även om vi tar bort pryotekniken och bråkmakarna - vilket nu för tiden är relativt ovanligt och händer relativt sällan - så har vi kvar berusning och extrema svordomar.
Är klacken en plats för barnfamiljer? Om man vill se berusade människor som brinner för sitt lag, sjunger fram det, men mellan varven spottar ut de mest besynnerliga svordomarna så - ja! Vill man bara se på fotboll i lugn och ro, sjunga då och då eller klappa i takt, ja, då har du ca 90 av stadion att tillgå.
Lämna klacken i fred till de som är ämnade att stå i klacken helt enkelt.
Står du i klacken så ta i beaktande att du KAN även om det händer jävligt sällan hamna i en situation där bråk uppstår internbråk, bråk med polisen, bråk med motståndarfansen, där det kommer skrikas och gapas, där okvädningsord flyger, där vissa eventuellt tänder rökbomber och bengaliska eldar. Vill du acceptera det, så välkommen, annars håll dig borta!
Händelsen på Råsunda är kraftigt överdriven av rubrikkåta journalister och mediekåta pampar för att majoriteten dvs de som har liten koll på läktarkultur och fotboll ska kunna oja sig och ropa på hårdare tag, och helst utrota läktarkulturen helt. Helst ska alla sitta ner och hålla käften. Helst ska vi slippa den förhatliga allsången och det brinnande stödet för laget vi håller på. Detta enligt en drös PK-jounralister, fotbollsförbundet och andra höjdare som hellre kränger kassa souvenirer än ser folk verkligen bära fram sitt lag till seger.
Av Andris Kangeris 21 okt 2004 00:11 |
Författare:
Andris Kangeris
Publicerad: 21 okt 2004 00:11
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå