sourze.se
Artikelbild

Drogliberalt skitsnack del 1

Jag skriver den här artikeln som en reaktion på Kevin Zaars svar på en kommentar jag skrev på hans artikel "Är jag hallick eller pissbög nu?".

Kevin som förespråkar fullständig öppenhet visar här prov på hur svårt det kan vara att vara fullständigt öppen. Med en aningslös inskränkthet förutsätter han att jag inte har rest, sett eller upplevt någonting. Uppenbarligen är det så i Kevins värld att om man inte tycker som han, så har man inget sett och kan knappast ha varit utanför landets gränser.

Jag vet inte om han förstod att jag föddes i ett annat land. Närmare bestämt Ungern. Jag var visserligen bara 10 år när jag kom hit men räkna med att de 10 åren var en upplevelse. En mycket påtaglig upplevelse av ett kommunistland. Vi blev hjärntvättade i skolan och fick lära oss att Sovjetunionen var världens bästa land. Min pappa berättade för mig att det inte var sant. Jag gick till skolan och berättade för fröken vad pappa hade sagt. Det var inte bra. Mina föräldrar packade ihop och vi drog till Sverige.

Min kommentar till Kevins artikel:
Varför fly landet om du tycker att det är dåligt här istället för att stanna och försöka förändra? Jag tycker Sverige är ett alldeles ypperligt land att leva i. Visst, brister finns absolut men jag tycker att det är lite beklämmande att det du saknar här är så banalt som droger och brutalsex. Vad är det i jämförelse med allt som är bra? Svenskar, både inflyttade är själv det och infödda anser jag vara både trevliga och hjälpsamma, känner inte igen din bild av landet jag lever i.

Kevins svar 1
Res mer och se mer så får du se och kommer snart inse att Sverige e fint på ytan, fast under ytan gror missnöjet, folk e rädda för varandra, polis o myndigheter motarbetar alla som vill ordna någonting kul, fest eller dylikt. SVERIGE HAR BLIVIT SOM EN SEKT DÄR BOXEN AV VAD SOM E POLITISKT KORREKT KRYMPER,as we speak... SVERIGE SUGER FETT!!!

Kevins svar 2
Och jag har börjat arbetet med att förändra SVERIGE... Bida din tid så får du snart se...Det handlar om en bredare syn på tillvaron...Och det vore väl på tiden...?

Här fortsätter min artikel
Jag László har rest, jag har sett och upplevt. Misär i USA. Bodde i en trailer med en kvinna som slet med dubbla jobb men ändå inte kunde försörja sig och var tvungen att gå till socialen för att få matkuponger. Överflöd och fullständigt elände i Indien.

I Ungern bodde jag i en liten jordbruksstad dit min pappa hade skickats för att vara chefsingenjör på ett statligt jordbruk. Jag hamnade sedan, mot min vilja, i en liten svensk förort där min pappa istället under en tid fick arbeta som vårdbiträde. Inget fel i det men det var en omställning. Jag fick stryk för att jag inte kunde språket. Jag lärde mig svenska. Jag såg drogmissbruk på alltför nära håll. Höll på att glida in i både det och kriminalitet. Jag klarade mig. Mitt Sverige är inte en rosenröd utopi. Men jag tycker ändå att Sverige ÄR fantastiskt. Ju mer jag ser desto mer övertygad blir jag. Det finns absolut brister, men Sverige är det land där jag kan få det jag söker idag.

Lugn, harmoni och vänliga människor som bryr sig om varandra. Att inte acceptera droger är ett uttryck för att bry sig om. Restriktiv alkoholpolitik likaså. Vem vill ha drogpåverkade människor ute på vägarna, eller på dagis, eller på vilket jobb som helst? Jag har också varit drogromantiker. Inte så värst länge sen men mycket har hänt. Jag drog mitt sista bloss hasch för 13 år sedan. Slutade dricka alkohol och röka tobak för 3 år sen.

Hälsoskäl, moraliska ställningstaganden och att jag helt enkelt var "fed up" är anledningarna till att jag slutade. Dessutom tror jag inte längre att det är kickarna som gör livet. Och inte nödvändigtvis resandet heller. Däremot är människorna viktiga. Alla sorter. Kevin likväl som Göran Persson och Georg W. och alla andra. Jag tycker om människor. Men jag kan bli provocerad och arg ändå. Ibland befogat, andra gånger inte. Lite sur blev jag nu när Kevin förutsatte att jag, bara för att jag inte tyckte som han, inte hade sett eller varit med om nåt.

Sverige har räddat mitt liv. Jag har en benägenhet ärftlig misstänker jag att falla in i depressioner. Samtidigt har jag i samband med alkoholbruk visat prov på obehagliga våldstendenser. Cannabis innebar för mig endast att mitt existerande sinnestillstånd förstärktes, vilket är vanligt. Det kunde vara en låg sinnesstämning som övergick i självmordstankar och djup depression. Visst hade jag mina fnitternojor också men jag kan ändå inte se de fördelar Kevin pratar om. Jag umgicks en kortare tid med ett gäng rätt våldsamma grabbar. I deras sällskap kom jag i kontakt med andra gäng som rökte på och sedan pucklade på folk på gatan med baseballträn.

Vid 28 års ålder försökte jag ta mitt liv efter att ha betett mig fruktansvärt illa mot min flickvän. Jag kände ett övermäktigt självförakt. Jag överlevde hursomhelst och kom för första gången i kontakt med en terapeut. Tack vare det och att människor omkring mig stöttade mig klarade jag mig ur krisen och fick ett nytt liv. Jag vet att jag inte hade mött samma förståelse och fått samma hjälp i Ungern. Jag hade antagligen varit död eller så hade jag kanske i vredesmod dödat någon annan.

Jag håller med Kevin om att det finns mycket fel och brister här men de saker han tar upp är inte fenomen specifika för Sverige. Inte många länder, om något, kan skryta med att deras regeringar alltid gjort "det rätta" och alltid stått på de svagas sida. OK, alla tillverkar inte vapen som används mot irakierna men det förekommer liknande missförhållanden i de flesta västländer vågar jag påstå. Jag tycker att essensen i Kevins artiklar är att han tycker att många Europeiska länder är mycket bättre än Sverige på grund av deras drogpolitik. Så vitt jag kan se är det den enda avgörande skillnaden som Kevin faktiskt pekar på.

Kevin säger följande i sin artikel "Jag - informationsterrorist!":

WHO-rapporten som kom för några år sedan som MAN GJORDE ALLT FÖR ATT DÖLJA då den inte var politsikt korrekt om alkohol, cannabis och tobak fastslog:
"...cannabis poses a much less serious public health problem than is currently posed by alcohol and tobacco in Western societies."

När jag läste det här tänkte jag, i dagsläget ja, men vad skulle hända om cannabis användes i lika stor utsträckning som alkohol och tobak? WHO hade tydligen funderat kring detta också. Något som Kevin GJORDE ALLT FÖR ATT DÖLJA. Kevin delar gärna ut länkar till höger och vänster men inte i det här fallet.

WHO:s rapport är inte felciterad men citatet utelämnar avgörande detaljer. Nedan följer hela stycket. Märk också hur Kevin utelämnat de första orden i den citerade meningen som avsevärt förändrar betydelsen.

On existing patterns of use, cannabis poses a much less serious public health problem than is currently posed by alcohol and tobacco in Western societies. This is no cause for complacency, however, as the public health significance of alcohol and tobacco are major, and the public health significance of cannabis could increase if the prevalence of its heavy daily use were to approach that of heavy alcohol use among young adults, or the prevalence of daily cigarette smoking among adults.

Se också hela rapporten:
Länk: druglibrary.org

Citatet är hämtat ur avsnitt V. CONCLUSIONS & REFERENCES

En sammanfattande översättning av rapporten hittar ni här:
Länk: droginfo.com

Det här talar för sig självt men klart är att faktaförvrängning kan ge en alternativ verklighetsbild som är en bra bit ifrån sanningen.

Låt mig ge ytterligare ett exempel på hur Kevin manipulerar statistiken. Han påstår att 280 000 svenskar har flytt Sverige sedan Persson kom till makten. Det är en sanning med modifikation. Ordvalet flytt kan starkt ifrågasättas. Dessutom var långt ifrån alla som flyttade svenskar. Jag har ingen exakt siffra men närmare hälften var icke-svenska medborgare. Och invandringen då? Fler flyttade/flydde till Sverige än flyttade ut. Källa SCB.

Är det inte så Kevin att många i Sverige, tillräckligt många, faktiskt de flesta inte vill leva i en värld där droger får florera fritt? Jag vet att jag inte vill det. Min bror vill inte heller det. En massa andra människor jag känner är helt nöjda med att vi har en nolltolerans mot droger. Kan det inte få vara så? Kan inte åtminstone ett land i Europa få vara drogfritt? Du tycks ju ändå ha lämnat landet eller. Jag tar tillbaka det jag sa om att du borde stanna här och försöka förändra. Gör inte det!

Läs också del 2!


Om författaren

Författare:
László Hágó

Om artikeln

Publicerad: 09 aug 2004 09:33

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: