Sverige mångkulturellt på ursvenskars villkor

Jag har just varit på 1 veckas semester i London för att hälsa på min äldre syster som gått ut sin utbildning på högskolan för produktdesign och därmed fira hennes examen. Denna metropol har jag besökt mer än någon annan stad i Europa inte endast för dessa vackra och mångfacetterade storstadskaraktär eller för att min äldre syster uppehållit sig där i flera år utan också för att jag finner en attraktionskraft hos den som jag inte kan hitta någonstans i Sverige. Jag kan nämligen aldrig sluta förvånas över den mångkulturella soppan i staden där alla kulturer flyter runt som de godaste ingredienser man kan finna och smaksätter den. I denna soppa får jag också med min utländska rumänska bakgrund också vara en ingrediens som lätt smälter in och accepteras.

I alla stadsdelar både de mer centrala och de i utkanterna blandas invandrare som tillhör olika religioner och kulturer från hela världen. Jag förvånas inte alls när jag ser indiska kvinnor klädda i färggranna saris i kön i den lokala supermarketen i en blandning av engelsmän, västindiska svarta kvinnor, ett franskt yngre par, polacker och spanjorer. En mångkulturell soppa som bara förefaller naturlig där jag står med min familj och där även jag har en plats. När vi betalar varorna i kassan häpnas jag i hemlighet över att kassörskan är en ung mörk och beslöjad tjej. Sedan skäms jag lite i hemlighet för att jag förundras över detta, men jag har aldrig sett en besöjad kvinna arbeta på en offentlig plats någon gång i Sverige, särskilt inte en mörk. Befinner vi oss verkligen på det stenåldersstadiet i fråga om jämställdhet i vårt fina och duktiga Sverige, funderar jag. Jag har själv arbetat i London och vet att vilken nationalitet du än är av, religiös bakgrund eller kultur hindrar dig inte från att få ett arbete. Kan du prata engelska och är arbetsvillig kommer du snart finna dig ett jobb i denna livliga storstad. De flesta arbeten är säkerligen dåligt betalda och det är lättare att avskeda folk i England men att ha ett arbete ger en människa värdighet och ökade chanser till andra bättre jobb. Längs gatorna i både centrala och andra delar av London trängs matställen med mat från hela världen. Indiska, kinesiska, pakistanska matställen blandas med exklusiva och mindre fina matsyltor av det italienska köket eller det grekiska. Som utlänning behöver man inte känna den typ av utanförskap som invandrare känner i Sverige. Man är en del av smältdegeln, en bit i soppan. Man måste inte bli engelsk för att bli accepterad.

I Sverige upplever jag det som att ju mindre svensk man är desto mer blir man straffad genom att bli diskriminerad på arbets-och bostadsmarknaden. I vårt land talas det om att vi har ett mångkulturellt samhälle. Men hur? Ett mångkulturellt samhälle är ett samhälle där alla aktörer får delta på lika villkor och därmed har lika valmöjligheter. Ett samhälle där invandrare inte bara får vara med i de gettoliknande förorter med rekordhög arbetslöshet, där ett utländkst namn som Mohammed inte avskräcker arbetsgivaren från att kalla till intervju och hudfärg blir motiv till att inte anställa en person. Vad händer om en beslöjad kvinna får stå i kassan på Lindex eller på H&M? Går försäljningen av kläder ner? Vad händer om min iranska granne också får vara med om att konkurrera om ett vanligt välbetalt jobb? Rasar världen samman då? Hur skulle det se ut om de spårvagnar i Göteborg som åker ut till förorterna skulle sluta tömmas på svenskar på Centralstationen för att inte fyllas av endast invandrare? För ingen svensk med normalbra inkomst skulle frivilligt välja att bosätta sig i stadens invandrartäta och gettoliknande förorter. Det är fakta from real life. Men många invandrare har inte något annat alternativ, för utan ett arbete har de inte många valmöjligheter.

Jag är rumänsk men jag kännner mig väldigt svensk och jag tycker om att leva i mitt land Sverige. Men ännu vågar jag inte kalla mig för svensk. Vad är det för mening att kalla sig för svensk om man som invandrare inte får spela på samma villkor som svenskar? Nej, ännu är jag inte helt svensk. Visst har vi ett mångkulturellt samhälle, en mångkulturell soppa men den har den svenska och misslyckade invandrarpolitiken gömt i förorterna.

Ni gubbar och kärringar som har makten och som styr ute på arbetsmarknaden, sluta vara så trångsynta tänk om! Använd den arbetskraft vi har här i Sverige, de duktiga och kompetenta invandrare som är ute och söker jobb! Mångfald i hela samhället är bättre än ett isolerat och segregerat samhälle! Om du tror att du är mångkulturell bara för att du äter en kebab eller en pizza ibland ute i Angered , Göteborg eller Fittja, Stockholm så har du fel. Anställ den där Mohammed han är nog en bra medarbetare även om han inte åmar sig och ringlar på tungan på flytande rikssvenska. Smaka på den mångkulturella soppan! Smaka på en av oss!

Blev du arg när du läste detta? Då är du enligt mig i en svår fas av trångsynthet. Men frukta icke det finns botemedel. Ciao! Salam! La revedere!

Av Ana Maria Panescu 12 maj 2004 17:03