Öppna ögonen!

Jag går genom centrum. Jag ska köpa lite mat hade jag tänkt. Jag går lite för mig själv och funderar som jag brukar göra. Jag lyfter blicken, vilket man måste göra ibland så man inte går rakt in i en stolpe, och ser ett gäng med ungdomar. Alla är i min ålder 16,17 år men de ser ganska stora och farliga ut. På lite kortare avstånd ser jag att alla är invandrare, runt 20 pers. Jag ser flertalet vuxna vika av och gå längre omvägar för att inte möta detta gäng. Det slår mig att någonting fel har hänt i samhället. Varför är de vuxna rädda för invandrarna? Skulle de gjort på samma sätt om det var ett gäng med svenskar?

Det finns en anledning till varför de vuxna gjorde det. Svaret är löjligt enkelt. Rädsla. De är rädda. De har sett på nyheter och läst i tidningen om invandrare som bråkar, misshandlar, vandaliserar och förstör. De drar slutsatsen att alla invandrare är likadana, utan att tänka på alla dessa snälla och hyggliga invandrare som blir offer för detta, dessa schyssta invandrare som dras över samma kam som den lilla gruppen oschyssta. Därför vet den svenske vuxne inget bättre än att ta en omväg.

Det här med att man är rädd för varandra tror jag är ganska vanligt. Jag är inte förtjust i att gå ute sent på kvällarna. Risken för att möta en fyllegubbe eller någon knäpp typ är för stor. Då är jag precis som en av dem, de vuxna. Låter rädslan ta över som tvingar, i det här fallet, mig att stanna hemma.

Nu ska man inte tro att alla männsikor går runt och är rädda för varandra. Den lilla incidenten på torget kan vara mer djupgående än så. HAT och RASSISM kan ha varit orsaken. De vuxna kanske inte var rädda utan bara hatade ungdomarna, eller svartskallarna som dem skulle kallas. Och om detta handlar om rassism blir händelsen ,enligt mig, mycket värre. Just sådana här saker medför stora samhällsproblem. Männsikor som bor sida vid sida och som hatar och avskyr varandra är inte bra. Det är ur detta hat och raseri som mord och misshandel, förtal och kriminalitet kommer.

Som jag ser det, gjorde inte ungdomarna något fel, de skadade ingen eller sa något illa till någon. Det var det som gjorde mig tvungen att skriva denna krönika.

Sverige är idag ett mångkulturellt land med människor från ett flertal nationer och med olika kulturer. Vi måste acceptera det och lära oss att leva i fred och harmoni med varandra. Att undvika varandra ser jag inte som en lösning utan som en fortsättning på ett växande problem. Så jag skulle råda alla som är rädda för en viss grupp, t.ex invandrare, att umgås med dem eller försöka prata lite med dem. Om det finns någon på din skola eller i din närhet som är utländsk eller svensk, ta kontakt med personen! Det behöver inte vara något stort men bara så att man förstår att de inte är så himla farliga eller annorlunda som man oftast tror. Och de som bara inte gillar människor på grund av deras utseende eller härkomst tycker jag bara får skylla sig själva. För det finns inget finare än när olika männsikor mixas och blandas. Tänk på det jag skrivit, så slipper Sverige, detta fina land, bli missfärgat av hat, fruktan och rasism.

Av Fjäril 13 feb 2004 12:48