Han är historiens intressantaste man

Vi vet inte mycket om hans barndom förutom en enda historisk okumenterad företeelse som skedde när han var 12 år. Med undantag av hans födelse vet vi ingenting om hur hans liv var innan han fyllde 30 år. Därefter vet vi bara om de 3 sista åren av hans liv. Han hann aldrig fylla 34 år. Det fanns varken tidningar, radio eller TV på den tiden. Det fanns heller inga telefoner, faxar, internet eller transportmedel förutom hästen, åsnan och oxen förstås. Han reste aldrig särskilt långt ifrån sin hemort. Han dog för exakt ettusenniohundrasjuttio år sedan men på juldagen firar 3 miljarder människor hans födelsedag! Visst får ni hålla med om att han är historiens intressantaste man?

Givetvis kan man tycka att det är lite magstarkt att påstå att Jesus, till exempel, "gick på vatten", och "omvandlade vatten till vin" såväl som att han påstås ha "återuppväckt Lazarus dotter ifrån de döda". Så många kritiker har genom tiderna använd dessa påstådda "mirakel" till att vara huvudargument i deras teser emot Jesus Kristus trovärdighet. Jag tycker personligen att man ska bortse från dessa historisk dokumenterade företeelser som för dagens mänsklighet låter lite långsökta och istället titta närmare på mannen Jesus Kristus och vad det var han egentligen ville världen. Såvitt jag kan bedöma ville Jesus att vi skulle älska våra grannar, respektera våra föräldrar, vara ödmjuka och söka efter sanningen om livets vägar. Vad än Jesus gjorde så tror jag att vi kan vara överens om att hans mening var att världen skulle bli en bättre plats för oss alla. Han förespråkade inte krig, revolution eller brott. Han förespråkade bara det som vi än i dag ser som självklara positiva saker som gynnar våra liv.

Vi vet ju alla hur dagens massmedia kan lyncha en utsatt person. Så blev det i fallet Jesus Kristus. Snacka om häxjakt! Skillnaden var dock att det inte fanns någon media då och dåtidens journalister bestod av de skriftlärda och fariséerna som såg Jesus och hans popularitet som ett hot mot samhället, ungefär som redaktörerna på Expressen och Aftonbladet på 80 talet såg på Ulf Ekman och Livets Ord som något slags "hot" mot det svenska samhället. Jag minns en gång i en krönika i någon av kvällsblaskorna där någon fullkomligt idiotisk, korkad, ovårdad och ohyfsad journalist, utan någon som helst saklig grund och baserad på endast andra journalisters skandalartiklar, skrev om Ulf Ekman ungefär så här: "I den goda världen bor vi och i den onda världen bor Ulf Ekman och Livets Ordarna". Någon avhoppare från Livets Ord hade fått tipspengar av tidningen för att berätta en rad ihopkokta överdrivna historier om vad som vår svenska media kallade "sekten Livets Ord". Jag råkade besöka församlingen en gång och fick en klar bild av att det handlade om folk som ville uppfostra sina barn med
kristendom som grundbas. Allt annat var mediapåhittat nonsens! Avhopparen fick en slant, tidningen fick sin skandal och alla var lyckliga och glada på bekostnaden av Livets Ord folket vars enda brott var att efterlysa ett mer kristet samhället som skulle leva upp till Kristus lärdomar. I fallet Jesus Kristus köpte den höga prästen Kiafas och hans medarbetare en avhoppare från Jesus vänskapskrets, Judas och resten av historien känner ni till. Eller gör ni verkligen det?

Jag är inte så himla säker på att så många svenskar under 50 års åldern verkligen kan hela historien om Jesus. Detta beroende på hur den socialdemokratiska politiken i Sverige under nu snart 60 år omedvetet har indoktrinerat svenska folket emot religion. Någon gång ska jag skriva mina teser om detta, men i dag får det räcka med att jag påstår att det är så. Vad sägs exempelvis om hur på 70 talet folk
brukade säga "Jag vill inte att mina barn ska få religions undervisning. Jag vill att de ska först växa upp och då bestämma vilken religion de vill tro på". Det måste vara bland de löjligaste saker jag hört under mina 36 år i Sverige! Hur kan man bestämma vad man ska ha för religion när man inte får någon grundutbildning i den religionen som tillhör ens kultur? Det måste ju finnas en bas för kunskaper och den basen är ju kunskaper om den religion man tillhör, i vårt fall, den nordväst europeiska kulturen, nämligen kristendom. Ultra ateister och de som saknar religionskunskap kommer att tycka att jag är en idiot, och jag kanske är det, men jag väljer ändå att stå för att jag tror, nämligen att det finns en Gud och att det som står i Bibeln om Jesus Kristus faktiskt handlar om hela sanningen, ungefär som andra historiska ting. Tror man på historiens redovisningar om t.ex. Drottning Christinas resa till Rom eller om Napoleon Bonapartes förlust vid Waterloo eller om Vilhelm Erövrarens seger i slaget vid Hastings år 1066 eller Julius Caesers alla segrar, och eventuella mord, måste man ju rimligtvis tro på det som står om Jesus Kristus, särskilt med tanke på att det om Kristus står i världens äldsta och genom tiderna mest lästa bok "Den Heliga skrift" - Bibeln?

Men dessvärre har jag under mina år i Sverige upptäckt att alltför många av mina nordboende bröder och systrar inte har den blekaste aning om den kristna religionen och i synnerhet om vem Jesus Kristus egentligen var. Trots detta firar de hans födelsedag på torsdag och det är detta som gör honom till historiens unikaste man. Det enda som är lite tråkigt är dock att julskinkan, Kalle Anka, klapparna och Lutfisken tycks för många svenskar vara viktigare än mannen vars födelsedag vi firar. Visst får ni hålla med om att det är märkligt?

Av William Butt 23 dec 2003 16:40