Världen måste bli rättvis!

Ser man sig om i världen präglas den av orättvisor och fattigdom. Trots att de ekonomiska rikedomarna blir allt större, ökar de ekonomiska klyftorna mellan människor. Det faktum att världens två rikaste personer äger mer än de 48 fattigaste länderna gör tillsammans, visar på de enorma klyftor som finns. Världen måste bli rättvis - och det genom att vi gemensamt tar ansvar.

Barn som arbetar 15 timmar om dagen, fattiga människor som tvingas jobba dygnet runt utan att tjäna mer pengar än att det lagom räcker till lite mat. Allt medan chefen håvar in stora vinster på arbetet och sedan försvinner utomlands. Så ser verkligheten ut för många arbetare i världen. Barn och kvinnor med usla löner och män utan fackliga rättigheter, som syr skor och kläder till oss rika västerlänningar. Verkligheten visar också att åttio procent av världens investeringar sker inom de trettio rikaste länderna. Det gör att skillnaderna i ekonomiskt välstånd mellan olika länder blir större och större. I de flesta fall beror inte bristen på utveckling i första hand på en brist på naturresurser, utan på brist på organisation, erfarenhet och riskkapital. De naturresurser som finns utnyttjas ofta på ett felaktigt och ohållbart sätt samtidigt som inkomsterna ofta tillfaller multinationella företag och lokala eliter. Detta gör att länderna som helhet inte utvecklas ekonomiskt.

Något som däremot har utvecklats är den medicinska forskningen, som de senaste årtiondena gjort stora framsteg. Tyvärr har dess framsteg i alltför hög grad bara kommit de rikare ländernas befolkning till godo. I dag dör miljontals människor i ekonomiskt mindre utvecklade länder, i olika epidemier orsakade av virus och bakterier som de moderna medicinerna antingen helt kan bota eller åtminstone hämma så att människor skulle kunna leva längre. Orsaken är många gånger läkemedelsbolagens kortsiktiga vinstintressen. Deras ovilja till att sänka sina orimliga priser i fattiga länder orsakar miljontals människors lidande och död. Deras möjlighet att fortsätta göra så är att vi ännu inte har hittat de verktyg som behövs för att se till alla - inklusive multinationella företag - tar sitt ansvar.

Jag är övertygad om att gemensamt ansvar är lösningen på problemen som i dag dominerar världsbilden. Världens regeringar i allmänhet och de rika ländernas i synnerhet får inte överlåta sitt solidariska ansvar för en bättre värld till privata aktörer på den globala marknaden. Exemplet med läkemedelsföretagen visar tydligt hur det kan gå. Visst kan etableringen av företag i fattiga länder leda till arbete och tillväxt, men vi har sett att en ohämmad kapitalism, där multinationella företag får härja fritt i världen, inte har löst några problem. I stället har nya skapats, eftersom företags främsta mål är vinst och inte solidaritet med jordens folk.

Rätten för barn att inte tvingas till arbete, rätten att få organisera sig fackligt, att fritt få säga vad man tycker och tänker, få de mediciner man är i behov av och del av de rikedomar som finns i sitt hemland är några av de självklarheter som SSU vill se i världen. Ett ökat internationellt samarbete bidrar till att uppnå den världsordningen - ett samarbete där de rika ställer upp för de fattiga och där kapitalistiska företag inte tillåts suga ut fattiga människor i utvecklingsländerna. Jag är övertygad om att vi kan nå dit - om vi bara vågar se verkligheten och vågar dela med oss av vår välfärd till övriga världen.

Av Ardalan Shekarabi 09 dec 2003 12:03