sourze.se

Medborgarplikt åt alla

Pojkar som leker krig är passé. Medborgarfostran är däremot mer aktuellt än någonsin.

Varför har vi kvar värnplikten? Det finns i dag inget egentligt militärt hot mot Sverige, åtminstone inte av den traditionella varianten. Krig förs nu på andra arenor inom finans och ekonomi och hotbilderna består av hur vi ska rädda den sönderfallande välfärden, hur vi ska ta oss ur den negativa spiral vi verkar ha hamnat i, hur vi ska återupprätta tron på framtiden och enas som ett folk mot ett mål.

Jag tillhör personligen den förlorade generationen, 70-talisterna. Vi fick jämt höra hur fint allting skulle bli och hur lätt det skulle vara att fixa det och det jobbet och det var sötedrömmar med vispgrädde som tutades in i öronen hela dagarna. Nu blev det ju inte riktigt så. Jag gick ut gymnasiet 1992... och kronan, ja, ni hänger med, va? 1995 fick vi vårt första barn. Då var det dags att skära ned föräldrapenningen till 75 och sänka barnbidraget, alla anställningar förvandlades till löpande korttidsvikariat à en månad. Jag kan fortsätta den utläggningen i en evighet, men kort sagt har min generations vuxendom präglats av återkommande lågkonjunkturer och finansiella kriser. Vårt samhälle förändras till det sämre och i stort sett dagligen hör man om ytterligare nedskärningar. Jag hör folk gnälla och klaga samtidigt som de sitter och gör sina skatteplaneringar, samtidigt som unga människor sjukskriver sig för depression i åratal. Jag har bekanta som svartjobbar och lyfter socialbidrag och bostadsbidrag och gud vet vad. Jag undrar vart i h-e tog stoltheten och ärligheten vägen? Vart tog gemenskapen och lagkänslan vägen?

Det är ju det som är det stora problemet. Vi är ett folk, en nation, och vi sitter i samma eka av läckande ideal och råttorna försöker sno åt sig så mycket det går innan skeppet sjunker, men det är ingen som minns vad kollektiv nytta betyder och att enade är vi starka.

Alla som har tränat en lagsport förstår vilken oerhörd dynamik som ligger i mobilisering av kollektiva krafter och framtidstro. Ett mobiliserat folk kan faktiskt utföra stordåd. Historien visar många exempel på detta även om många av exemplen skett på bekostnad av oräkneliga offer är det inte något nödvändigt inslag.

Väljarna har tyvärr totalt tappat respekten för dagens politiker. Som jag ser det har gårdagens "politiker" blivit dagens "politruker", en nomenklatura som håller varandra om ryggen och skor sig fett på medborgarnas bekostnad med löner som är ett hån mot befolkningen, men det är bara så det går när folk slutar bry sig, slutar engagera sig.

För Hallå!? HALLÅ!? Någon hemma!? Vi lever i en DELTAGANDE demokrati, en modern stat där humanresurserna, vi alla, faktiskt utgör vår främsta tillgång.

För att öka förståelsen för att vi alla är små delar av samma organism borde SAMTLIGA män OCH kvinnor utföra åtminstone tolv månaders medborgarplikt vid arton års ålder som en slags examen för att bli myndig. Denna borde utgöras av arbete inom förskola, skola, vård och äldrevård förslagsvis. På så vis skulle man lära sig livets olika skeenden och en ökad förståelse för samhällsorganismen. Det borde utöver detta ingå historielektioner om bildandet och framväxten avdagens Sverige samt nen grundläggande yrkesutbildning och körkortstagning som givetvis skulle vara alla till gagn. Jag ser idag ett samhälle där individualismen har gått alldeles på tok för långt. Vi måste balansera självförverkligande-karusellen med en djupare förståelse om att medborgerliga rättigheter måste motsvaras av medborgerliga skyldigheter.


Om författaren

Författare:
Ambjörn Madegård

Om artikeln

Publicerad: 22 nov 2003 16:28

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: