sourze.se

Så som döden saknar livet

Är vid det här laget ganska trött på olyckliga slut

Att sakna såsom döden saknar livet
det du en gång tog lättsamt på och för givet
Det var din upprätthållande känsla
ett lättantändligt, explosivt bränsle

Du tänkte i optimistiska eufori, bara vraka och välja
varhelst du finner en lika lukrativ lyckokälla
Livskraft du girigt pumpade och tömde
Det ömtåliga kretsloppets hänsyn du i ruset glömde
Känsloskapets så dyrköpta o investerade inmutningar
ristes och omdanades därtill av Omständighetens förskjutningar
o fläckas så nu av vidsträckta, mentala katastrofzoner
med Tillträde Förbjudet för all slags dylika passioner.

De säger att Kärleksvinterns mörker inte för evigt skall bestå
och att tidens gång mildrar och läker alla sår
Vilket värdelöst axiom
vilken vissen vattnig beklämmande tröst
Då ditt varas fantom
o din vyssjande beslöjade röst
hemsöker mig i dag som natts sanndrömmar
och förhindrar att dig ens försöka börja förtränga o glömma

Så blev det som så ofta blir, att det än en gång blev
en tillvaro utan till synes någonsin någon gång någonting mer
alldeles fullkomligt tilltrasslad och skev

detta är ett bidrag till sourze poesiskola


Om författaren

Författare:
Ambjörn Madegård

Om artikeln

Publicerad: 20 nov 2003 10:36

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: