Stockholmarna - regeringens mjölkkossor

Det är viktigt att hålla isär de olika politiska nivåerna och inte dra alla över en kam. Johannes Jakobsson är den 18 oktober upprörd över underskotten i Stockholm. Vad han menar är underskotten i Stockholms läns landsting. Eftersom jag själv var moderat socialborgarråd i Stockholms stad under förra mandatperioden kan jag intyga att ekonomin gick med överskott varje år och vi amorterade stadens skuldberg från 35 miljarder till noll som vänsterpartierna hade lämnat efter sig. Vid maktskiftet förra året överlämnade vi ett överskott om drygt två miljarder kronor. Vi sänkte också skatten varje år, sammanlagt 1,35 kronor per intjänad hundralapp. Det betyder nära femtusen om året för en vanlig familj.

Skattesänkningarna var en viktig faktor för att nedbringa
socialbidragsberoendet som minskade med drygt 45 procent. Över 20 000 fler människor kunde därmed leva på egen försörjning istället för bidrag. Arbetslösheten gick ner med 38 procent. Vi satsade tre nya miljarder på de
prioriterade områdena skola, handikappomsorg och äldreomsorg.

Nu ser vi en motsatt utveckling i Stockholm. Höjda kommunalskatter, biltullar också en skatt, höjda avgifter för företag, inga nya bostäder och vägbyggen. Tvärtstopp för tillväxten och därför ökar återigen bidragsberoendet och arbetslösheten.

I landstinget handlar problemen om en enda fråga och det är skatteutjämningen. I år betalar stockholmsregionen 16 miljarder kronor till övriga landet och för landstingets del uppgår skatteutjämningskostnaden till 5,5 miljarder kronor. Under hela förra mandatperioden var det balans och till och med överskott i landstingets budget, men lägger man till skatteutjämningen blev det naturligtvis ett rejält underskott.

Till saken hör att vi som bor i Stockholms län betalar den högsta landstingsskatten i Sverige men skickar en ansenlig del av detta till övriga landet. Mottagare är exempelvis Norrbotten med en landstingsskatt om 9,42 kr mot vår om 11,62. Nu vill socialdemokraterna i landstinget höja
landstingsskatten igen så att skillnaden mot övriga landet blir ännu större. Detta är helt orimligt eftersom vi stockholmare förutom den högsta landstingskatten också betalar mest för vårt boende, vårt livsmedel, våra
försäkringar osv. Regeringen ser helt enkelt stockholmarna som sin egen mjölkkossa som aldrig sinar. Nu ser vi emellertid att kon har börjat sina och övriga landet har större tillväxt än vi.

Den negativa skatteutjämningen gjorde att det egentligen var nödvändigt att höja landstingsskatten redan för flera år sedan eller lägga ner exempelvis hela Karolinska sjukhuset och nu kanske ytterligare något sjukhus för att kunna betala alla pengar som Göran Persson kräver. Oavsett
när skattehöjningen kom, oavsett när nedskärningarna kommer och oavsett hur mycket vänstermajoriteten nu tänker höja SL-taxan är det vi stockholmare som får betala skatteutjämningskalaset. Vi måste alla kämpa för att få vänsterregeringen att ändra på ett orättfärdigt system.

Av Kristina Axén Olin 21 okt 2003 16:01