Mitt liv, nu då och alltid?

Livets yttersta ironi, det eviga spelet med mina känslor
Nyss tänkte jag att när jag "blir vuxen", då,
ja då, kommer jag verkligen längta tillbaks till den här tiden,
tiden här och nu, den tid som är med mig nu.

En halvtimme senare tänker jag att det ska bli,
riktigt förbaskat skönt
att slippa allt det här
hela den här skiten all ångest alla förväntningar all smärta alltihop!

Två små rader ur en låt
som för sig själva betyder så litet, men som genom mina öron
kan bli riktigt jobbiga
att tolka omvandla ja,
att i över huvud taget lyssna på:

"Tänk om Jag har fel
Jag kan ha fel…"

Av Cristobal Engström Duran 14 okt 2003 21:33