Stormfåglarna har stigit, stigit
och skriat,
mot hotgråa skymningsskyar.
Piskande rider mig havets fradga,
piskad är min själ i mörker
och kylande sälta.
En natt av ångestflykt
den natt av evig förtvivlan,
förklingar i glimmande mareld
väven av drömmar och blod
växer och tätnar.
Ur havets tystnad, eviga rörelse
havsanemonernas vajande sömn
växer mitt liv.
Av Lasse Larsson 02 okt 2003 11:39 |
Författare:
Lasse Larsson
Publicerad: 02 okt 2003 11:39
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå