Vem är egentligen radikal?

Är det inte dags att omdefiniera vilka partier som kallas for konservativa och vilka som kallas för radikala? En konservativ person eller parti vill ju bevara det nuvarande och är i allmänhet skeptisk till förändringar av den existerande samhällsordningen. Radikala, å andra sidan, vill för det mesta göra drastiska förändringar av nuvarande samhällssystem, värderingar etcetera.

Normalt sett benämns partier på högerkanten, i svenska riksdagen moderaterna, som konservativa, medan de radikala befinner sig på vänsterkanten, i riksdagen närmast representerade av vänsterpartiet.

Om vi då, visserligen lite förenklat, men ändå inte avlägset realiteten, ser dagens politiska och samhälleliga situation enligt nedan, är det svårt att se moderaterna som konservativa och vänsterpartiet som radikala.

• Högt skattetryck finansierar en stor offentlig sektor.
• Samhället tar ett stort ansvar for individens försörjning, genom socialbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsunderstöd, med mera.
• Skolor och förskolor drivs i huvudsak av stat och kommun
• Sjukvården drivs av den offentliga sektorn
• Sverige står utanför de flesta, EU undantaget, internationella politiska och försvarsmässiga unioner och allianser, till exempel EMU, NATO, med flera.

Ser vi krasst politiskt på detta, kan man fråga sig vilka som i praktiken är radikala och vilka som är konservativa. Vilka partier motsätter sig förändringar av nuvarande samhällsstruktur och de värderingar som ligger till grund för den? Vilka vill att utbildning ska drivas av stat och kommun, är emot privatiserad sjukvård och äldreomsorg, är emot EU och EMU, vill inte att Sverige ska gå med i NATO, med mera. Och vilka partier är det som vill förändra samhällets grundstruktur idag? Tillåta privatisering av utbildning och sjukvård, vill att vi ska gå med EU/EMU, vill diskutera eventuellt medlemskap i NATO, etcetra?

Sett ur den synvinkeln är det roande att höra alla så kallade radikala element på vänsterkanten kalla sig samhallsomstörtande. Vad de egentligen vill är ju att ännu mer stockkonservativt an de etablerade vänsterpartierna bevara den offentliga välfärdspolitikens försörjning av alla och ännu mer minska krav på individen att hantera sig själv och sin situation. Radikalt? Knappast. Ska man vara radikal idag är det på högerkanten man ska agera. Att radikalt vanda upp och ner på existerande samhällsstruktur innebär ju att helt ta bort den offentliga sektorns drift av skolor, sjukvård, med mera. Vidare innebär det att sätta stopp for socialbidrag och offentlig försörjning av medborgare samt en ökad öppenhet mot resten av världen genom att ge upp Sveriges suveränitet på vissa områden genom medlemskap i EMU, NATO med mera.

De som verkligen är radikala idag är de som vill driva dessa frågor till sin extremitet. De vänsteraktivister, som kallar sig radikala och sätter likamedtecken mellan detta och att slå sönder gator och torg till exempel under Reclaim the Streets-aktiviteter, EU/Världsbanksmöten, Attackmöten, med mera, är verkligen inte radikala. De är bara ouppfostrade skitungar som behöver ett kok stryk for att lära sig veta hut. Men eftersom några av de normer vårt samhälle är uppbyggt av består i att uppfostran, i skola och hem, i stort är av ondo därmed inte sagt att aga borde tillåtas, är det tack vare den nuvarande samhällssituationen som de kunnat utvecklas till ouppfostrade ynglingar utan respekt for någon annan människa än sig själva. Och det är detta de vill bevara genom sitt agerande. De vill ha demokratisk rätt att ohindrat demonstrera och förstora. Det vill säga de vill bevara och till och med förstärka de normer och värderingar som finns i samhället idag. Med andra ord är de närmast att betrakta som ultrakonservativa snarare an radikala. Fast det är det nog ingen inom den offentliga vänsterorienterade debattvärlden som någonsin kommer att kunna erkänna. "Vänsterpartiet de Konservativa", vore väl något nu när de ska ha nytt partiprogram..?

Av Magnus Stensson 04 sep 2003 10:23